tag:blogger.com,1999:blog-83504470536863121062024-03-14T00:27:27.622-07:00Jordlingens bloggAnna Fhttp://www.blogger.com/profile/16523962527434018341noreply@blogger.comBlogger7125tag:blogger.com,1999:blog-8350447053686312106.post-70018720606774357292020-03-09T10:18:00.000-07:002020-03-09T10:18:09.160-07:00Ge järnet! – en hälsning i framtidsåret 2020<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
Vi börjar med en quiz-fråga: Vilken är den vanligaste näringsbristen idag?<br />Ledtråd: Det här är <b>ett ämne som är extra viktigt för kvinnor och barn att få i sig.</b></div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
Det här ämnet är ansvarigt för blodets syretransport i kroppen. Det är viktigt för alla människor, men inte minst för barns hälsa och utveckling. Till exempel är det mycket viktigt för hjärnans utveckling. Bröstmjölk innehåller en optimal form av det här ämnet. Det är en form som lätt tas upp av barnets kropp. Ämnet finns i både animaliska och vegetabiliska ingredienser. <b>Den form som tas upp mest effektivt av kroppen, finns dock bara i animaliska livsmedel. I rött kött finns extra mycket.</b> Brist på det här ämnet leder till utmattning, ett försvagat immunförsvar, och försämring av hjärnans funktioner. Vid brist löper man också hög risk för att drabbas av anemi. Det betyder att man har för lite röda blodkroppar.<br /><b>Anemi är idag den vanligast förekommande sjukdomen i världen. </b>Enligt WHO är 20% av mödradödligheten i världen orsakad av anemi.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
Eftersom jag redan har nämnt det i rubriken, så förstår ni redan att <b>det hela handlar om järn.</b></div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
En typisk västerländsk diet innehåller för lite järn. Nästan hälften av alla småbarn i världen lider av järnbrist.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
Vi tar det en gång till: <b>nästan hälften av alla småbarn i världen lider av järnbrist.</b></div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
Totalt i världens befolkning är siffran 25%. För menstruerande kvinnor är siffran 30% och för unga, gravida kvinnor är siffran 42%.<br /><b>En annan grupp som lider av extra hög brist är vegetarianer och veganer. </b>Den form av järn som jag nämnde ovan och som fungerar bäst för kroppen att ta upp, kallas hemjärn.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
Den finns bara i animaliska livsmedel. Extra mycket finns som sagt i rött kött. Och ännu mer finns i inälvsmat. Och med tanke på järnets viktiga funktion i blodet, är det heller inte förvånande att blodmat, som till exempel blodkorv, är rik på järn.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
Att <b>inälvsmat och blodkorv har utsetts till riktiga super foods för hälsan</b>, beror delvis på att de är rika på järn. Det här är såklart bara en del av sanningen, eftersom de här ingredienserna också är så rika på så många andra viktiga näringsämnen.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
<b>Att medvetenheten om matens inverkan på hälsan ökar bland delar av befolkningen är såklart mycket välkommet. </b>Framsynta aktörer i matsverige tar också till sig av kunskaperna och utvecklar en medveten gastronomi utifrån detta. Ett exempel är att Gröna gårdar i år har tagit fram en organfärs – eftersom många finner smaken av inälvor för stark om man äter dem rakt av. Bara att gratulera alla medvetna västkustbor och inte minst deras barn! Men ännu fler mathantverkare runt om i landet arbetar nu med blod- och inälvsmat – och förra året <b>infördes en egen klass för dessa produkter på Saerimner – tävlingen för mathantverkare</b>. En mycket glädjande nyhet från 2019. De som bryr sig om sina barn blir nu inte längre bara hänvisade till industrins processade, sockerstinna ”järnberikade” grötprodukter som marknadsförs för de små.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
<b>Ännu gladare vore vi om politiker och andra beslutsfattare också ville ta till sig av forskningen och av hur verkligheten ser ut! </b>Här har vi, på sina håll, en bit kvar att gå. Men någonstans borde det kunna gå fram till hjärnan att <b>barnen mår bättre och klarar sig bättre om det kommer fram syre till hjärnan… </b></div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
Och - oroa er inte för metanet. Det är en kortlivad klimatgas, som inte ackumuleras i atmosfären. <b>Och det är bara om klimatgaserna ökar i atmosfären, som klimatet förändras</b>. Inte om de är konstanta. <b><a href="https://www.nature.com/articles/s41612-018-0026-8" target="_blank">IPCC håller just på att ändra sitt sätt att räkna koldioxidekvivalenter</a>, så att de stämmer med verkligheten.</b> Heja IPCC!</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
Ta hand om er nu och ta hand om era barn!</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
Varma hälsningar från Jämtland, som i sin nya fina <b>klimatstrategi samt i den regionala mat- och livsmedelsstrategin, framhäver vikten av att öka den lokala kött- och mjölkproduktionen</b> för att möta samhällsutmaningarna.</div>
Anna Fhttp://www.blogger.com/profile/16523962527434018341noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8350447053686312106.post-57228202462568323472018-11-09T08:11:00.002-08:002018-11-10T09:37:19.832-08:00<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-size: 20.0pt; line-height: 107%;">Innovativt jordbruk ger resultat</span></b><br />
<div class="MsoNormal">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><br /></b></div>
<div class="MsoNormal">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Högre lönsamhet,
färre skadedjur, bättre motståndskraft mot torka, och ett ökat välbefinnande
för lantbrukarna. Det är några av resultaten då forskare nu börjar undersöka
jordbruksmetoder som sätter matjorden i centrum.<o:p></o:p></b></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Jordbruket är idag, i likhet med de flesta andra branscher,
präglat av teknologiska framsteg. Men när det kommer till <b>själva jorden som ska
brukas</b>, så har allt fler börjat uppmärksamma att den tenderar att utarmas, och
även eroderas bort, över tid. Detta kan leda till allvarliga problem – inte
minst i kombination med klimatförändringarna. Matjorden har bland annat en viktig
roll att spela som en buffert för vatten. Ett jordlager som har tömts på sitt
organiska innehåll och tappat sin vattenhållande förmåga, gör att <b>jordbruket
blir mer sårbart för förändringar i vädret.</b> Det här är en av anledningarna till
att bönder runt om i världen har börjat utveckla och tillämpa jordbruksmetoder
som sätter jordens hälsa i centrum. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
De här metoderna har fått olika namn, som till exempel <i style="mso-bidi-font-style: normal;">regenerativt jordbruk</i>, eller de mer
svåröversatta <i style="mso-bidi-font-style: normal;">carbon farming</i> eller <i style="mso-bidi-font-style: normal;">conservation agriculture</i>. Gemensamt för
dem alla är att de handlar om att <b>vårda och bygga upp matjorden</b> och på så sätt
öka dess naturliga bördighet. Huvudprinciperna är att man undviker att plöja,
man lämnar inte marken bar, man arbetar för att öka den <b>biologiska mångfalden
både ovan och under jord,</b> och man <b>integrerar djurhållningen med växtodlingen på
markerna.</b> Målet är att få en matjord med ett rikt och välmående ekosystem, och
en hög andel kolrikt organiskt material. Jorden kommer då att fungera som en
”svamp” som håller vatten och näringsämnen samtidigt som den är luftig och
porös.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Regenerativa jordbruk har tidigare uppmärksammats på grund
av att de använder metoder som <b>ökar den biologiska mångfalden, binder
växthusgaser i marken, och producerar hälsosamma livsmedel.</b> Men för de
lantbrukare som utvecklat och börjat använda sig av de här metoderna, har det ofta också handlat om att vilja <b>arbeta förbyggande</b> för att klara sig bättre under
förändrade förhållanden som torka, eller att klara sig ekonomiskt över tid. Nu
har det också kommit studier som handlar om vad omställningen har inneburit för
lantbrukarna själva – inklusive deras mentala hälsa och välbefinnande. <o:p></o:p><br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-ESxIOhh0bsc/W-cHRLIbK5I/AAAAAAAAASU/jlyYWwICZ8ABamjGAxe2pr-3IBSr5QnPQCEwYBhgL/s1600/CoversBee_medium.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="412" data-original-width="640" height="257" src="https://1.bp.blogspot.com/-ESxIOhh0bsc/W-cHRLIbK5I/AAAAAAAAASU/jlyYWwICZ8ABamjGAxe2pr-3IBSr5QnPQCEwYBhgL/s400/CoversBee_medium.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Utöver att de förbättrar jordens hälsa och minskar erosionen, erbjuder täckgrödorna också habitat för pollinatörer. Foto: USA:s jordbruksdepartment/Ron Nichols Bildtext: USA:s jordbruksdepartment</td></tr>
</tbody></table>
<br /></div>
<h3>
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Ju mer insektsgifter,
desto fler skadedjur</b></h3>
<div class="MsoNormal">
<b><a href="https://peerj.com/articles/4428.pdf" name="_ftnref1" style="mso-footnote-id: ftn1;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 11.0pt; line-height: 107%;">En studie</span></span><!--[endif]--></span></span></a>
</b>utförd av forskare vid South Dakota State University och Ecdysis Foundation har
jämfört regenerativa och konventionella gårdar med majsodling i norra USA. Studien
visade att de regenerativa gårdarna hade <b>78% högre ekonomisk vinst än de
konventionella</b>. Delvis kunde detta förklaras med att man hade betydligt <b>mindre
kostnader för insatsmedel.</b> Konventionella system har höga kostnader för varor
som utsäde, gödningsmedel och bekämpningsmedel. Dessa kostnader motsvarar i genomsnitt
32% av bruttoinkomsten för de konventionella gårdarna. En orsak till de stora
behoven av bekämpningsmedel är att man är hårt drabbade av skadeinsekter,
vilket ofta är ett resultat av bristen på biologisk mångfald. <b>En mångfald av
insekter minskar förekomsten av skadeinsekter,</b> genom t.ex. predation och
konkurrens. I undersökningen mätte man förekomsten av skadedjur, och det visade
sig att det fanns <b><a href="https://peerj.com/articles/4428.pdf" name="_ftnref2" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 15.6933px;">tio gånger fler skadedjur</span></span></span></a> på de konventionellt odlade
åkrarna, som sprutats med insektsgifter, än på de regenerativa där man inte
använt några bekämpningsmedel</b>.
Detta indikerar att gårdar där man arbetar förebyggande lyckas bättre än de där
man bekämpar skadedjur kemiskt. <b>Att förlita sig på insektsgifter skapar ett
scenario där skadeinsekterna anpassar sig</b> och därmed kan föröka sig. Andra metoder
som används på regenerativa gårdar och som minskar förekomsten av skadeinsekter
är täckgrödor på vintern, förlängda växelbruk, ökad mångfald längs fältkanter
samt att så in andra växter mellan raderna. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Regenerativa system har också <b>mindre kostnader för
gödningsmedel,</b> tack vare metoder som plöjningsfri odling, betande djur på
fälten, och täckodling med baljväxter på vintern. Forskarna konstaterade att
man hade en högre andel organiskt material i marken och en lägre jorddensitet
på de här gårdarna. Detta ökar jordens upptag av vatten, genererar mer mikroliv
och en större mångfald av jordorganismer, och anses utgöra <b>grunden för jordens
bördighet och produktivitet. </b><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<b><br /></b></div>
<div class="MsoNormal">
Slutsatsen vad gäller kostnader är att genom att gynna
markbiologi, biodiversitet, och organiskt material i jorden, har de
regenerativa gårdarna mindre behov av kostsamma insatsvaror som insektsgifter
och gödningsmedel, och de hanterar skadedjur mer effektivt. I studien
konstaterade man ett <b>tydligt samband mellan en högre andel organiskt material,
en lägre jorddensitet, och en högre ekonomisk lönsamhet.</b><o:p></o:p><br />
<b><br /></b>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-_vLrTorbRuk/W-cUXODTfPI/AAAAAAAAAS4/OoH1m_SwDQYqopG1WyCWZ-H2GCENiuuxACLcBGAs/s1600/Cow-Grass_medium.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="425" data-original-width="640" height="265" src="https://1.bp.blogspot.com/-_vLrTorbRuk/W-cUXODTfPI/AAAAAAAAAS4/OoH1m_SwDQYqopG1WyCWZ-H2GCENiuuxACLcBGAs/s400/Cow-Grass_medium.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">En av Donnie Dippel's Brangus-kor festar på en mångfald av gräsarter på Copperhead Bottom Ranch utanför LaGrange, Texas. En mångfald av arter och planerat bete förbättrar jordens hälsa och produktionskapacitet avsevärt. Foto: USA:s jordbruksdepartement/Ron Nichols Bildtext: USA:s jordbruksdepartement</td></tr>
</tbody></table>
<b><br /></b></div>
<h3>
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Ökad efterfrågan på
kött från betande djur</b></h3>
<div class="MsoNormal">
Utöver de lägre kostnaderna, hade de regenerativa gårdarna
också <b>större intäkter</b> än de konventionella – trots att majsskördarna var något
mindre. Det berodde delvis på diversifieringen – <b>förutom majs så producerade
man också kött ifrån betesdjuren.</b> Det är också vanligt att man säljer direkt
till konsument, i stället för till en mellanhand. Den tredje anledningen var
att produkterna kunde marknadsföras på ett annat sätt. När man kan visa att
maten kommer ifrån en regenerativ gård, där djuren går ute och betar och där
man <b>arbetar med att skapa hälsosamma ekosystem,</b> då blir kunderna mer köpbenägna
och mindre priskänsliga. </div>
<div class="MsoNormal">
<b><br /></b></div>
<div class="MsoNormal">
<b><a href="https://www.nrcs.usda.gov/wps/portal/nrcs/main/national/people/partners/glci/">Betande djur</a> anses gynna biologisk mångfald och
ekosystem, hindra erosion, och hjälpa till med att bygga upp matjorden</b>.
Detta har uppmärksammats till exempel då FN varnade för att det <a href="https://www.scientificamerican.com/article/only-60-years-of-farming-left-if-soil-degradation-continues/"><b>bara återstår 60 skördar om världens matjordar fortsätter att ödeläggas</b></a> i samma takt som nu,
eller när de senaste årtiondenas kraftiga minskningar av bland annat <a href="https://www.theguardian.com/environment/2017/oct/18/warning-of-ecological-armageddon-after-dramatic-plunge-in-insect-numbers"><b>insekter</b></a> och <a href="https://www.thedailybeast.com/the-coming-worm-apocalypse-should-terrify-you"><b>maskar</b></a> har kunnat härledas till industrijordbruket. <b>Betesmarkernas förmåga att lagra
in kol och därmed ha en dämpande inverkan på klimatförändringarna</b> har också
bekräftats i ett antal studier, till exempel de som finns att läsa <b><a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0308521X17310338">här</a>, <a href="http://www.jswconline.org/content/71/2/156.full.pdf+html">här</a>, <a href="http://science.sciencemag.org/content/304/5677/1623">här</a>, <a href="https://www.mdpi.com/2071-1050/7/10/13500/htm">här</a> </b>och <a href="https://www.sciencedaily.com/releases/2004/06/040614080953.htm?utm_medium=cpc&utm_campaign=ScienceDaily_TMD_1&utm_source=TMD"><b>här</b></a>. Det har också visat sig att <a href="https://www.youtube.com/watch?v=3FtcsIRM7LE&fbclid=IwAR1vgDeuX368lmBNsRaIHtHDSRPwPw49ESH1H8_OgubA3lJazGBSQNr6e3A&app=desktop" target="_blank"><b>metanet från djuren oxideras på en hälsosam betesmark</b></a>. Kött från betande djur anses vidare ha en <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2846864/"><b>mer hälsosam sammansättning av fettsyror</b></a> jämfört med kött från den industriella djurhållningen med kraftfoder,
samt ett <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19502506"><b>högre innehåll av olika vitaminer och andra näringsämnen</b></a>.
Försäljningen av så kallat <b>gräsbeteskött</b> är relativt liten i USA, men visar en
<b><a href="https://www.stonebarnscenter.org/wp-content/uploads/2017/10/Grassfed_Full_v2.pdf">kraftigt uppåtgående trend</a> – från 17 miljoner dollar 2012, till 272 miljoner
dollar bara fyra år senare</b>.
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
Sammantaget kan man konstatera att lantbrukarna kunde få
<b>högre intäkter </b>genom att produkterna kunde marknadsföras på ett annat sätt,
genom att man kunde få ut fler inkomster från ett och samma fält, samt genom
att vinsterna gick direkt till lantbrukarna i stället för till mellanhänder.<o:p></o:p><br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://2.bp.blogspot.com/-B-lUDJvx-qE/W-cRciSpV3I/AAAAAAAAASs/j3q-jfbdeucAUsGuz39OA-R4UyU3GFZ1ACLcBGAs/s1600/DonnieD_Soil_medium.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="425" data-original-width="640" height="265" src="https://2.bp.blogspot.com/-B-lUDJvx-qE/W-cRciSpV3I/AAAAAAAAASs/j3q-jfbdeucAUsGuz39OA-R4UyU3GFZ1ACLcBGAs/s400/DonnieD_Soil_medium.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="font-size: 12.8px;">Mångfalden av arter och planerat bete förbättrar jordens hälsa, vilket indikeras av en ökad andel organiskt material i jorden – och fler maskar. <span style="font-size: 12.8px;">Förbättringen av jordens hälsa ökar också markens produktionskapacitet. </span><span style="font-size: 12.8px;">Foto: USA:s jordbruksdepartement/Ron Nichols Bildtext: USA:s </span><span style="font-size: 12.8px;">jordbruksdepartement</span><br />
<div>
<span style="font-size: 12.8px;"><br /></span></div>
</td></tr>
</tbody></table>
</div>
<h3>
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Dyrbara droppar: att
ta vara på vattnet</b></h3>
<div class="MsoNormal">
FN har upprepade gånger varnat för vad förlusterna av
matjord innebär. <b><a href="http://www.fao.org/global-soil-partnership/resources/highlights/detail/en/c/1149427/">”Att skala upp arbetet med att regenerera matjordarna i världen är avgörande för att uppnå FN:s högsta mål, inklusive kampen mot hungern”.</a> </b>Det budskapet framfördes av José Graziano da Silva, generaldirektör
för FN:s jordbruksorganisation FAO, i augusti iår.
”Degraderingen av matjordarna påverkar livsmedelsproduktionen, orsakar svält
och undernäring, ökar instabiliteten i livsmedelspriserna, tvingar människor
att lämna sina marker, <b>leder till ofrivillig migration, och kastar miljoner ut
i fattigdom</b>", sa han. <b><a href="https://www.ipbes.net/news/media-release-worsening-worldwide-land-degradation-now-%E2%80%98critical%E2%80%99-undermining-well-being-32">Landdegraderingen är också huvudorsaken bakom utrotningen av arter,</a> </b>och <b>underminerar tre miljoner människors möjligheter till ett
drägligt liv,</b> enligt en rapport som publicerades i mars iår.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Detta samband har en direkt koppling till torkan, som idag
drabbar många jordbrukare runt om i världen. <b>Degradering av matjordar leder
till en större sårbarhet inför skiftningar i väder och klimat. </b>Enligt FAO:s
beräkningar, rinner 40% av regnvattnet bort från bar mark. <b>Jordbruket står idag
för 70% av förbrukningen av färskvattenresurserna,</b> och grundvattendepåerna
visar en minskande trend. En FN-rapport som kom 2016 förutspådde att <b><a href="https://www.unenvironment.org/news-and-stories/press-release/half-world-face-severe-water-stress-2030-unless-water-use-decoupled">hälften av världens befolkning kommer att leva under allvarlig vattenbrist år 2030,</a></b> och
att världens efterfrågan på vatten då väntas överstiga utbudet med 40%.
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Men <b>jordbruksmetoder kan också bidra till att lösa
problemet.</b> En hälsosam matjord med en hög mullhalt kan lagra stora mängder
vatten i och med att det organiska materialet i jorden <b><a href="https://www.politico.com/agenda/story/2017/09/13/soil-health-agriculture-trend-usda-000513">kan hålla upp till 90% av sin egen vikt i vatten</a></b>.
Att öka det organiska materialet i jorden med bara en procent, gör att jorden
kan hålla <a href="https://www.usda.gov/media/blog/2014/04/17/top-five-reasons-you-should-root-soil-health-farmers-earth-day-2014"><b>ytterligare 235 kubikmeter vatten per hektar, enligt USA:s jordbruksdepartement.</b></a> Därför har regenerativt jordbruk framhållits som ett tillvägagångssätt för
gårdar att bli <a href="https://www.drovers.com/article/grazing-management-strategy-combating-drought-and-increasing-long-term-economic-profit"><b>mer motståndskraftiga och klara ekonomin i tider av torka.</b></a>
2017 gav FN ut en <b><a href="http://www.fao.org/3/a-bl813e.pdf">guide för hållbar förvaltning av matjordar,</a> </b>där man rekommenderar
många av de metoder som regenerativa jordbrukare utvecklar och använder. USA:s jordbruksdepartement har publicerat flera sammanställningar av
forskningsresultat om hur metoderna för ökad jordhälsa påverkar jordens
egenskaper. <a href="https://www.nrcs.usda.gov/wps/portal/nrcs/detailfull/soils/health/mgnt/?cid=stelprdb1257753"><b>En av dessa</b></a> fokuserar på förändringar i jordens vattenhållande förmåga. Där konstateras att
de system där man fokuserar på att förbättra matjordarnas hälsa <b>förbättrar
motståndskraften mot torka och även väderevent med stora regnmängder.
</b>Detta på grund av att i hälsosamma jordar kommer <b>vattnet att tränga in bättre,
och fukten kommer att bibehållas bättre i jorden i och med att både avdunstning
och avrinning minskar.</b><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"> </b>Återpåfyllningen
av grundvattnet kan i vissa fall också förbättras om mer vatten rinner igenom
jorden i stället för att rinna av eller avdunsta.<o:p></o:p><br />
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-yad9AdM69LY/W-cVSU3xEiI/AAAAAAAAATA/2AldI-DE8XYpyZ8uZsahXGq5SqKfYDxpQCLcBGAs/s1600/DavidKatie_640x425.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="425" data-original-width="640" height="265" src="https://1.bp.blogspot.com/-yad9AdM69LY/W-cVSU3xEiI/AAAAAAAAATA/2AldI-DE8XYpyZ8uZsahXGq5SqKfYDxpQCLcBGAs/s400/DavidKatie_640x425.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">USA:s jordbruksdepartements avdelning för skydd av naturresurser, NRCS, arbetar med bönder i hela landet för att förbättra jordarnas hälsa. Jordbrukare som förbättrar ekosystemens hälsa under jord, kommer också att skapa mer och bättre habitat för pollinatörer och andra organismer över jord. Foto: USA:s jordbruksdepartement/ Ron Nichols <span style="font-size: 12.8px;">Bildtext: USA:s </span><span style="font-size: 12.8px;">jordbruksdepartement</span></td></tr>
</tbody></table>
<br /></div>
<h3>
<b>Kalifornien, Frankrike och Australien utmanar världen</b></h3>
<div class="MsoNormal">
I Kalifornien, en region som har drabbats hårt av torkan,
har delstatsregeringen tilldelat medel till ett program som kallas <b><a href="https://www.cdfa.ca.gov/healthysoils/%20%20[24]%20https://plantingseedsblog.cdfa.ca.gov/wordpress/?p=16083">”Kaliforniens initiativ för jordhälsa”</a>.</b>
Där ger man bönderna betalt för att tillämpa jordbruksmetoder som främjar
utvecklingen av hälsosamma matjordar. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<b>”Med tanke på att vi är den ledande jordbruksstaten i vår
nation, är det viktigt att Kaliforniens matjordar är hållbara och
motståndskraftiga mot klimatförändringar…</b> Administrationen kommer att arbeta
med flera nya<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"> </b>initiativ för att öka
kolhalten i jordarna och etablera långsiktiga mål för nivåerna av kolhaltigt
(organiskt) material i alla jordar i Kalifornien.” säger <b>Kaliforniens guvernör,
Jerry Brown. </b><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<b><br /></b></div>
<div class="MsoNormal">
<b>Initiativets syften är att:</b><o:p></o:p></div>
<div class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="margin-left: 38.25pt; mso-add-space: auto; mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;">
<!--[if !supportLists]--><span style="font-family: "symbol"; mso-bidi-font-family: Symbol; mso-fareast-font-family: Symbol;"><span style="mso-list: Ignore;">·<span style="font: 7.0pt "Times New Roman";">
</span></span></span><!--[endif]-->Förbättra växternas hälsa och öka skördarna.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="margin-left: 38.25pt; mso-add-space: auto; mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;">
<!--[if !supportLists]--><span style="font-family: "symbol"; mso-bidi-font-family: Symbol; mso-fareast-font-family: Symbol;"><span style="mso-list: Ignore;">·<span style="font: 7.0pt "Times New Roman";">
</span></span></span><!--[endif]-->Öka mängden vatten som tränger ner i jorden och
som stannar där.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="margin-left: 38.25pt; mso-add-space: auto; mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;">
<!--[if !supportLists]--><span style="font-family: "symbol"; mso-bidi-font-family: Symbol; mso-fareast-font-family: Symbol;"><span style="mso-list: Ignore;">·<span style="font: 7.0pt "Times New Roman";">
</span></span></span><!--[endif]-->Förebygga erosion.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="margin-left: 38.25pt; mso-add-space: auto; mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;">
<!--[if !supportLists]--><span style="font-family: "symbol"; mso-bidi-font-family: Symbol; mso-fareast-font-family: Symbol;"><span style="mso-list: Ignore;">·<span style="font: 7.0pt "Times New Roman";">
</span></span></span><!--[endif]-->Lagra kol från atmosfären och minska utsläppen
av växthusgaser.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="margin-left: 38.25pt; mso-add-space: auto; mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;">
<!--[if !supportLists]--><span style="font-family: "symbol"; mso-bidi-font-family: Symbol; mso-fareast-font-family: Symbol;"><span style="mso-list: Ignore;">·<span style="font: 7.0pt "Times New Roman";">
</span></span></span><!--[endif]-->Förbättra vattenkvalitén och motverka
övergödningen av vattendrag och hav.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoListParagraphCxSpLast" style="margin-left: 38.25pt; mso-add-space: auto; mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;">
<!--[if !supportLists]--><span style="font-family: "symbol"; mso-bidi-font-family: Symbol; mso-fareast-font-family: Symbol;"><span style="mso-list: Ignore;">·<span style="font: 7.0pt "Times New Roman";">
</span></span></span><!--[endif]-->Öka den biologiska mångfalden och skapa mer
habitat för olika arter.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoListParagraphCxSpLast" style="margin-left: 38.25pt; mso-add-space: auto; mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
I samband med det så kallade <b>Global Climate Action Summit</b>,
som hölls i september iår i San Francisco, lanserade delstaten Kalifornien
tillsammans med Frankrike en global utmaning för jordhälsa – the <b><a href="https://plantingseedsblog.cdfa.ca.gov/wordpress/?p=16083" target="_blank">Global Soil Health Challenge</a></b>. <b>Man
utmanar därmed samtliga regeringar i världen att anta program för jordhälsa som
en del i sin klimatpolitik. </b>Hittills har åtta länder gjort detta. Kalifornien
har avsatt 22,5 miljoner dollar till <b><a href="https://www.cdfa.ca.gov/oefi/healthysoils/" target="_blank">programmet för jordhälsa</a>.</b><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
I Australien, där <b><a href="https://www.perthnow.com.au/news/qld/catastrophic-drought-conditions-will-only-get-worse-bureau-warns-ng-9b2ab2dfaca320d6f2c870dc4d800afd" target="_blank">torkan har klassats som ”katastrofal”,</a></b>
har man bildat organisationen <b><a href="http://www.soilsforlife.org.au/home/index.html" target="_blank">Soils for Life,</a></b> som arbetar med hur man bättre
kan ta hand om jordbruksmarkerna, för att dessa ska kunna behålla en större del
av det regn som faller. Organisationen har beräknat att <b>femtio procent av
regnvattnet i dagsläget avdunstar från markerna, </b>och aldrig kommer till nytta i
jordbruket. Soils for Life förespråkar nu <b>"en så omfattande övergång till regenerativ
landskapsförvaltning som möjligt"</b>, och har genomfört <a href="http://www.soilsforlife.org.au/home/index.html" target="_blank"><b>mer än 100 fallstudier</b></a> av gårdar som har genomfört en sådan omställning.
Ett sådant exempel är lantbrukaren Martin Royds på gården Jillamatong i New
South Wales i sydöstra Australien. Soils for Life:s analys visar att han under
en 10-årsperiod, från 2004 till 2013, hade i genomsnitt <b><a href="https://www.canberratimes.com.au/national/how-a-farmer-went-from-the-moron-approach-to-a-farm-full-of-water-20180817-p4zy23.html" target="_blank">230% högre vinst än genomsnittet för gårdar i sydöstra Australien</a>,</b> och att hans kostnader bara var 40%
av en genomsnittlig gårds kostnader. I en intervju med the Canberra Times
berättar Royds om hur han började arbeta <b>med naturen i stället för emot,</b> och
hur det har inneburit att hans produktionskostnader är minimala, och att han
har klarat torkan bättre än de flesta. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
"Jag har vatten så det räcker till hela stan"
säger han.<o:p></o:p><br />
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://3.bp.blogspot.com/-mZL35ASGl1w/W-cWWAhhLtI/AAAAAAAAATM/-AoOggoJ8U4vkGyOHTuzVQgRf7c-2jqkwCLcBGAs/s1600/McD_Calf2_medium.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="423" data-original-width="640" height="263" src="https://3.bp.blogspot.com/-mZL35ASGl1w/W-cWWAhhLtI/AAAAAAAAATM/-AoOggoJ8U4vkGyOHTuzVQgRf7c-2jqkwCLcBGAs/s400/McD_Calf2_medium.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Biologisk mångfald och planerat bete förbättrar matjordens hälsa och produktionskapacitet avsevärt på Mike McDonalds gård nära Palmyra, Nebraska. Foto och bildtext: USA:s jordbruksdepartment </td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<h3>
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Flera faktorer
påverkar välbefinnandet</b></h3>
<div class="MsoNormal">
Lantbrukare är hårt pressade på många håll i världen, och en
av de stora utmaningarna är ekonomin. Många är högt skuldsatta, och priserna
som man kan ta ut för sina produkter är låga – ibland till och med <b><a href="https://www.iatp.org/sites/default/files/2017-06/2017_06_26_DumpingPaper.pdf" target="_blank">lägre än kostnaderna för att producera dem</a></b>.
Har man då samtidigt stora kostnader för insatsvaror, så kan det bli svårt att
få det att gå ihop. I USA <b>minskade nettoinkomsterna för jordbrukare med 45%</b>
mellan 2013 och 2016. Det är <a href="https://agriculture.house.gov/issues/issue/?IssueID=14903" target="_blank"><b>den kraftigaste nedgången på så kort tid sedan den stora depressionen på 1930-talet</b></a>.
Det senaste årtiondet har<b> <a href="https://www.milkbusiness.com/article/licensed-dairy-farm-numbers-drop-to-just-over-40000" target="_blank">landet förlorat 30% av sina mjölkgårdar.</a></b>
Man har också sett kopplingar mellan den svåra ekonomiska situationen och den
mentala hälsan. <b>Lantbrukare har en högre andel självmord än någon annan
yrkesgrupp i USA </b>- <b>nästan <a href="http://www.mitchellrepublic.com/business/4406274-farmers-have-highest-suicide-rate-all-occupations" target="_blank">fem gånger högre än befolkningen i stort</a>.</b> Också i Sverige kämpar många lantbrukare med vikande lönsamhet och många har
svårt att klara sig. <b>Sedan 1990 har <a href="https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/9-av-10-jordbruk-borta-pa-25-ar" target="_blank">90% av alla gårdar i de svenska slättbygderna lagts ner</a></b> och jordbruksmarken har under samma period<b> <a href="http://www.extrakt.se/jordbruk-och-djurhallning/en-jattelik-omvandling-i-det-tysta/" target="_blank">minskat med hundratusentals hektar.</a></b><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Forskare vid universitetet i Canberra i sydöstra Australien,
har <a href="http://theconversation.com/to-help-drought-affected-farmers-we-need-to-support-them-in-good-times-as-well-as-bad-101184" target="_blank"><b>gått ut med en debattartikel</b></a><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>där man skriver att nödhjälpen som
bönderna får vid torka inte räcker. Man måste också <b>hjälpa bönderna med hur de
kan arbeta mer förebyggande,</b> skriver de. "Det finns ingen enkel fix för
torka", skriver de, men "vi kan lära mycket från åtgärder som bönder
redan vidtar. <b>Tusentals lantbrukare har investerat i motståndskraft mot torka
under ett antal år,</b> till exempel genom förändringar i hur man hanterar
betesdjuren eller vattnet." fortsätter de och konstaterar att man ofta har
gjort dessa investeringar utan någon form av stöd, och under stor press från
såväl marknadsförhållanden som väderförhållanden. "En investering som
många lantbrukare har gjort är en <b>övergång till regenerativt jordbruk,</b> där hela
gården ställs om, med målet att bättre kunna använda naturliga
ekosystemprocesser för att stödja produktionen" skriver forskarna, som
kommit fram till att <b>detta kan förbättra motståndskraften mot torka,</b> men att
ytterligare forskning behövs för att kunna ge bättre och mer detaljerad
rådgivning till bönderna.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Man uppskattar
att det finns minst 5000 regenerativa gårdar i Australien. En studie från
universitetet i Canberra och Australian National University har specifikt
tittat på <b><a href="http://ruralhealth.org.au/6rrhss/sites/default/files/2018-04/1420%20Thurs%20Cbr%20Kimberly_brown.pdf" target="_blank">hur övergången har påverkat lantbrukarnas mentala hälsa</a></b>.
I studien har man undersökt lantbrukare med betande djur i New South Wales, i
sydöstra Australien. Slutsatserna i studien var att <b>de regenerativa
jordbrukarna hade ett större välbefinnande, ett bättre allmänt hälsotillstånd,
samt en större optimism och förmåga att vara effektiva och utvecklas. </b><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div style="mso-element: footnote-list;">
<!--[if !supportFootnotes]--><br clear="all" />
<b>Källor</b><br />
<hr align="left" size="1" width="33%" />
<!--[endif]-->
<br />
<div id="ftn1" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref1" name="_ftn1" style="mso-footnote-id: ftn1;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[1]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <span lang="EN-US"><b><a href="https://peerj.com/articles/4428.pdf" target="_blank">“Regenerative agriculture: merging farming and natural resource conservation profitably”</a></b> <b>studie publicerad i januari 2018</b> https://peerj.com/articles/4428.pdf<o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn2" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref2" name="_ftn2" style="mso-footnote-id: ftn2;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[2]</span></span><!--[endif]--></span></span></a><span lang="EN-US" style="mso-ansi-language: EN-US;"> <b>Sidan 3 i studien <a href="https://peerj.com/articles/4428.pdf" target="_blank">“Regenerativeagriculture: merging farming and natural resource conservation profitably”</a></b>
https://peerj.com/articles/4428.pdf<o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn3" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref3" name="_ftn3" style="mso-footnote-id: ftn3;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[3]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <span lang="EN-US"><b><a href="https://www.nrcs.usda.gov/wps/portal/nrcs/main/national/people/partners/glci/" target="_blank">“Grazing Lands Conservation Initiative”, USA:s jordbruksdepartement </a></b>https://www.nrcs.usda.gov/wps/portal/nrcs/main/national/people/partners/glci/<o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn4" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref4" name="_ftn4" style="mso-footnote-id: ftn4;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[4]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <span lang="EN-US"><b><a href="https://www.scientificamerican.com/article/only-60-years-of-farming-left-if-soil-degradation-continues/" target="_blank">”Only 60 Years of Farming Left If Soil Degradation Continues”</a>, Scientific American</b> https://www.scientificamerican.com/article/only-60-years-of-farming-left-if-soil-degradation-continues/<o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn5" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref5" name="_ftn5" style="mso-footnote-id: ftn5;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[5]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <span lang="EN-US"><b><a href="https://www.theguardian.com/environment/2017/oct/18/warning-of-ecological-armageddon-after-dramatic-plunge-in-insect-numbers" target="_blank">”Warning of ‘ecological Armageddon’ after dramatic plunge in insect numbers”, The Guardian</a> </b>https://www.theguardian.com/environment/2017/oct/18/warning-of-ecological-armageddon-after-dramatic-plunge-in-insect-numbers<o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn6" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref6" name="_ftn6" style="mso-footnote-id: ftn6;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[6]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <span lang="EN-US"><b><a href="https://www.thedailybeast.com/the-coming-worm-apocalypse-should-terrify-you" target="_blank">”The Coming Worm Apocalypse Should Terrify You”, The Daily Beast </a></b>https://www.thedailybeast.com/the-coming-worm-apocalypse-should-terrify-you<o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn7" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref7" name="_ftn7" style="mso-footnote-id: ftn7;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[7]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <span lang="EN-US"><b><a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0308521X17310338" target="_blank">”Impacts of soil carbon sequestration on life cycle greenhouse gas emissions in Midwestern USA beef finishing systems”</a>, studie publicerad i maj 2018 </b>https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0308521X17310338<o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn8" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref8" name="_ftn8" style="mso-footnote-id: ftn8;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[8]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <span lang="EN-US"><b><a href="http://www.jswconline.org/content/71/2/156.full.pdf+html" target="_blank">”The role of ruminants inreducing agriculture’s carbon footprint in North America”</a>, studie publicerad
2016</b> http://www.jswconline.org/content/71/2/156.full.pdf+html<o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn9" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref9" name="_ftn9" style="mso-footnote-id: ftn9;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[9]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <span lang="EN-US"><b><a href="http://science.sciencemag.org/content/304/5677/1623" target="_blank">”Soil Carbon Sequestration Impacts on Global Climate Change and Food Security”</a>, studie publicerad 2004</b> http://science.sciencemag.org/content/304/5677/1623<o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn10" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref10" name="_ftn10" style="mso-footnote-id: ftn10;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[10]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <span lang="EN-US"><b><a href="https://www.mdpi.com/2071-1050/7/10/13500/htm" target="_blank">GHG Mitigation Potential of Different Grazing Strategies in the United States Southern Great Plains, studie publicerad 2015</a></b> https://www.mdpi.com/2071-1050/7/10/13500/htm<o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn11" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref11" name="_ftn11" style="mso-footnote-id: ftn11;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[11]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <span lang="EN-US"><b><a href="https://www.sciencedaily.com/releases/2004/06/040614080953.htm?utm_medium=cpc&utm_campaign=ScienceDaily_TMD_1&utm_source=TMD" target="_blank">“Trapping Carbon In Soil Key For Protecting Global Food Security, Dealing With Climate Change”, ScienceNews, 2004</a></b> https://www.sciencedaily.com/releases/2004/06/040614080953.htm?utm_medium=cpc&utm_campaign=ScienceDaily_TMD_1&utm_source=TMD<o:p></o:p></span><br />
<span lang="EN-US"><b><a href="https://www.youtube.com/watch?v=3FtcsIRM7LE&fbclid=IwAR1vgDeuX368lmBNsRaIHtHDSRPwPw49ESH1H8_OgubA3lJazGBSQNr6e3A&app=desktop" target="_blank">"New Climate Solutions", föreläsning av klimatforskaren och mikrobiologen Walter Jehne</a> </b>https://www.youtube.com/watch?v=3FtcsIRM7LE&fbclid=IwAR1vgDeuX368lmBNsRaIHtHDSRPwPw49ESH1H8_OgubA3lJazGBSQNr6e3A&app=desktop</span></div>
</div>
<div id="ftn12" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref12" name="_ftn12" style="mso-footnote-id: ftn12;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[12]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <span lang="EN-US"><b><a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2846864/" target="_blank">”A review of fatty acid profiles and antioxidant content in grass-fed and grain-fed beef”,</a> studie publicerad 2010</b> <span class="MsoHyperlink"><a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2846864/">https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2846864/</a></span>
<span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn13" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref13" name="_ftn13" style="mso-footnote-id: ftn13;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[13]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <span lang="EN-US"><b><a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19502506" target="_blank">”Effects of winter stocker growth rate and finishing system on: III. Tissue proximate, fatty acid,vitamin, and cholesterol content”,</a> studie publicerad 2009 </b><span class="MsoHyperlink"><a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19502506">https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19502506</a></span><o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn14" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref14" name="_ftn14" style="mso-footnote-id: ftn14;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[14]</span></span><!--[endif]--></span></span></a><span style="mso-ansi-language: EN-US;"> <span lang="EN-US"><b><a href="https://www.stonebarnscenter.org/wp-content/uploads/2017/10/Grassfed_Full_v2.pdf" target="_blank">“Back to grass: The market potential for U.S. grassfed beef”, 58-sidig rapport, 2017 </a></b><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span class="MsoHyperlink"><a href="https://www.stonebarnscenter.org/wp-content/uploads/2017/10/Grassfed_Full_v2.pdf">https://www.stonebarnscenter.org/wp-content/uploads/2017/10/Grassfed_Full_v2.pdf</a></span><o:p></o:p></span></span></div>
</div>
<div id="ftn15" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref15" name="_ftn15" style="mso-footnote-id: ftn15;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[15]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <span lang="EN-US"><b><a href="http://www.fao.org/global-soil-partnership/resources/highlights/detail/en/c/1149427/" target="_blank">“To beat hunger and climate change, world must ‘scale-up’ soil health – UN”, </a>budskap från FN, augusti 2018</b> <span class="MsoHyperlink"><a href="http://www.fao.org/global-soil-partnership/resources/highlights/detail/en/c/1149427/">http://www.fao.org/global-soil-partnership/resources/highlights/detail/en/c/1149427/</a></span><o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn16" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref16" name="_ftn16" style="mso-footnote-id: ftn16;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[16]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <a href="https://www.ipbes.net/news/media-release-worsening-worldwide-land-degradation-now-%E2%80%98critical%E2%80%99-undermining-well-being-32" target="_blank"><b>Worsening Worldwide Land Degradation Now Critical, pressrelease från IPBES, 23 mars 2018</b> </a><span class="MsoHyperlink"><span lang="EN-US"><a href="https://www.ipbes.net/news/media-release-worsening-worldwide-land-degradation-now-%E2%80%98critical%E2%80%99-undermining-well-being-32">https://www.ipbes.net/news/media-release-worsening-worldwide-land-degradation-now-%E2%80%98critical%E2%80%99-undermining-well-being-32</a></span></span><span lang="EN-US"> <o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn17" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref17" name="_ftn17" style="mso-footnote-id: ftn17;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[17]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <span lang="EN-US"><b><a href="https://www.unenvironment.org/news-and-stories/press-release/half-world-face-severe-water-stress-2030-unless-water-use-decoupled" target="_blank">“Half the World to Face Severe Water Stress by 2030”,</a> FN-rapprt 2016 </b><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span class="MsoHyperlink"><a href="https://www.unenvironment.org/news-and-stories/press-release/half-world-face-severe-water-stress-2030-unless-water-use-decoupled">https://www.unenvironment.org/news-and-stories/press-release/half-world-face-severe-water-stress-2030-unless-water-use-decoupled</a></span>
<o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn18" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref18" name="_ftn18" style="mso-footnote-id: ftn18;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[18]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <span lang="EN-US"><b><a href="https://www.politico.com/agenda/story/2017/09/13/soil-health-agriculture-trend-usda-000513" target="_blank">”Can American soil be brought back to life?”</a>, Politico, 2017 </b><span class="MsoHyperlink"><a href="https://www.politico.com/agenda/story/2017/09/13/soil-health-agriculture-trend-usda-000513">https://www.politico.com/agenda/story/2017/09/13/soil-health-agriculture-trend-usda-000513</a></span>
<o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn19" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref19" name="_ftn19" style="mso-footnote-id: ftn19;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[19]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <span lang="EN-US"><b><a href="https://www.usda.gov/media/blog/2014/04/17/top-five-reasons-you-should-root-soil-health-farmers-earth-day-2014" target="_blank">”Top Five Reasons You Should‘Root’ for Soil Health Farmers on Earth Day 2014”, </a>USA:s jordbruksdepartement,
2014</b> <span class="MsoHyperlink"><a href="https://www.usda.gov/media/blog/2014/04/17/top-five-reasons-you-should-root-soil-health-farmers-earth-day-2014">https://www.usda.gov/media/blog/2014/04/17/top-five-reasons-you-should-root-soil-health-farmers-earth-day-2014</a></span>
<o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn20" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref20" name="_ftn20" style="mso-footnote-id: ftn20;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[20]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <span lang="EN-US"><a href="https://www.drovers.com/article/grazing-management-strategy-combating-drought-and-increasing-long-term-economic-profit" target="_blank"><b>”Grazing Management Strategy: Combating Drought and Increasing Long-term Economic Profit”, Tong Wang, South Dakota State University, 2017</b> </a><span class="MsoHyperlink"><a href="https://www.drovers.com/article/grazing-management-strategy-combating-drought-and-increasing-long-term-economic-profit">https://www.drovers.com/article/grazing-management-strategy-combating-drought-and-increasing-long-term-economic-profit</a></span>
<o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn21" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref21" name="_ftn21" style="mso-footnote-id: ftn21;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[21]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <span lang="EN-US"><b><a href="http://www.fao.org/3/a-bl813e.pdf" target="_blank">”Voluntary Guidelines for Sustainable Soil Management”, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, 2017</a></b> <span class="MsoHyperlink"><a href="http://www.fao.org/3/a-bl813e.pdf">http://www.fao.org/3/a-bl813e.pdf</a></span>
<o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn22" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref22" name="_ftn22" style="mso-footnote-id: ftn22;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[22]</span></span><!--[endif]--></span></span></a><span lang="EN-US" style="mso-ansi-language: EN-US;"> <b>”</b></span><b><span class="MsoHyperlink"><span lang="EN-US" style="mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"><a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Effects%20on%20Soil%20Water%20Holding%20Capacity%20and%20Soil%20Water%20Retention%20Resulting%20from%20Soil%20Health%20Management%20Practices%20Implementation">Effects
on Soil Water Holding Capacity and Soil Water Retention Resulting from Soil
Health Management Practices Implementation</a></span></span><span lang="EN-US" style="color: black; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-themecolor: text1;">”, USA:s jordbruksdepartement,
2015/16 </span></b><span class="MsoHyperlink"><span lang="EN-US" style="mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"><a href="https://www.nrcs.usda.gov/wps/portal/nrcs/detailfull/soils/health/mgnt/?cid=stelprdb1257753">https://www.nrcs.usda.gov/wps/portal/nrcs/detailfull/soils/health/mgnt/?cid=stelprdb1257753</a></span></span><span lang="EN-US" style="mso-ansi-language: EN-US;"><o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn23" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref23" name="_ftn23" style="mso-footnote-id: ftn23;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[23]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <span lang="EN-US"><b><a href="https://www.cdfa.ca.gov/healthysoils/" target="_blank">“California’s Healthy Soils Initiative”</a>, officiell hemsida</b> https://www.cdfa.ca.gov/healthysoils/<o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn24" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref24" name="_ftn24" style="mso-footnote-id: ftn24;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[24]</span></span><!--[endif]--></span></span></a><span lang="EN-US" style="mso-ansi-language: EN-US;"> <b><a href="https://plantingseedsblog.cdfa.ca.gov/wordpress/?p=16083" target="_blank">Global Soil Health Challenge</a></b> https://plantingseedsblog.cdfa.ca.gov/wordpress/?p=16083<o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn25" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref25" name="_ftn25" style="mso-footnote-id: ftn25;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[25]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <span lang="EN-US"><b><a href="https://www.cdfa.ca.gov/oefi/healthysoils/" target="_blank">Healthy Soils Program</a></b> https://www.cdfa.ca.gov/oefi/healthysoils/<o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn26" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref26" name="_ftn26" style="mso-footnote-id: ftn26;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[26]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <span lang="EN-US"><b><a href="https://www.perthnow.com.au/news/qld/catastrophic-drought-conditions-will-only-get-worse-bureau-warns-ng-9b2ab2dfaca320d6f2c870dc4d800afd" target="_blank">“’Catastrophic’ drought conditions will only get worse, bureau warns”</a>, Perth Now, September 2018</b> https://www.perthnow.com.au/news/qld/catastrophic-drought-conditions-will-only-get-worse-bureau-warns-ng-9b2ab2dfaca320d6f2c870dc4d800afd<o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn27" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref27" name="_ftn27" style="mso-footnote-id: ftn27;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[27]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <span lang="EN-US"><b><a href="http://www.soilsforlife.org.au/home/index.html" target="_blank">Soils for Life,</a> officiell
hemsida</b> http://www.soilsforlife.org.au/home/index.html<o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn28" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref28" name="_ftn28" style="mso-footnote-id: ftn28;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[28]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <span lang="EN-US"><b><a href="https://www.canberratimes.com.au/national/how-a-farmer-went-from-the-moron-approach-to-a-farm-full-of-water-20180817-p4zy23.html" target="_blank">“How a farmer went from ‘the moron approach’ to a farm full of water”, Canberra Times, augusti 2018</a></b> https://www.canberratimes.com.au/national/how-a-farmer-went-from-the-moron-approach-to-a-farm-full-of-water-20180817-p4zy23.html<o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn29" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref29" name="_ftn29" style="mso-footnote-id: ftn29;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[29]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <span lang="EN-US"><b><a href="https://www.iatp.org/sites/default/files/2017-06/2017_06_26_DumpingPaper.pdf" target="_blank">“Counting the Costs of Agricultural Dumping”, rapport från Institute for Agriculture and Trade Policy, 2017</a></b> https://www.iatp.org/sites/default/files/2017-06/2017_06_26_DumpingPaper.pdf<o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn30" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref30" name="_ftn30" style="mso-footnote-id: ftn30;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[30]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <span lang="EN-US"><b><a href="https://agriculture.house.gov/issues/issue/?IssueID=14903" target="_blank">“Focus on the farm economy”</a>,
House Committee on Agriculture </b>https://agriculture.house.gov/issues/issue/?IssueID=14903<o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn31" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref31" name="_ftn31" style="mso-footnote-id: ftn31;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[31]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <span lang="EN-US"><b><a href="https://www.milkbusiness.com/article/licensed-dairy-farm-numbers-drop-to-just-over-40000" target="_blank">“Licensed Dairy Farm Numbers Drop to Just Over 40 000”</a>, Milk Magazine, februari 2018 </b>https://www.milkbusiness.com/article/licensed-dairy-farm-numbers-drop-to-just-over-40000<o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn32" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref32" name="_ftn32" style="mso-footnote-id: ftn32;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[32]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <span lang="EN-US"><b><a href="http://www.mitchellrepublic.com/business/4406274-farmers-have-highest-suicide-rate-all-occupations" target="_blank">“Farmers have highest suicide rate of all occupations”</a>, The Daily Republic, februari 2018 </b>http://www.mitchellrepublic.com/business/4406274-farmers-have-highest-suicide-rate-all-occupations<o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn33" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref33" name="_ftn33" style="mso-footnote-id: ftn33;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[33]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <b><a href="https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/9-av-10-jordbruk-borta-pa-25-ar" target="_blank">”9 av 10 jordbruk borta på 25 år”,</a> SVT nyheter/vetenskap, 2015 </b>https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/9-av-10-jordbruk-borta-pa-25-ar<o:p></o:p></div>
</div>
<div id="ftn34" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref34" name="_ftn34" style="mso-footnote-id: ftn34;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[34]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <b><a href="http://www.extrakt.se/jordbruk-och-djurhallning/en-jattelik-omvandling-i-det-tysta/" target="_blank">“Enorm strukturomvandling – svenskt jordbruk läggs ner i det tysta”</a>, tidningen Extrakt
2014 </b>http://www.extrakt.se/jordbruk-och-djurhallning/en-jattelik-omvandling-i-det-tysta/<o:p></o:p></div>
</div>
<div id="ftn35" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref35" name="_ftn35" style="mso-footnote-id: ftn35;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[35]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <span lang="EN-US"><b><a href="http://theconversation.com/to-help-drought-affected-farmers-we-need-to-support-them-in-good-times-as-well-as-bad-101184" target="_blank">“To help droght-affected farmers, we need to support them in good times as well as bad”</a>, The
Conversation, augusti 2018</b> http://theconversation.com/to-help-drought-affected-farmers-we-need-to-support-them-in-good-times-as-well-as-bad-101184<o:p></o:p></span></div>
</div>
<div id="ftn36" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText">
<a href="file:///C:/Users/Anna/Documents/artikel/Innovativt%20jordbruk%20ger%20resultat.docx#_ftnref36" name="_ftn36" style="mso-footnote-id: ftn36;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">[36]</span></span><!--[endif]--></span></span></a> <span lang="EN-US"><b><a href="http://ruralhealth.org.au/6rrhss/sites/default/files/2018-04/1420%20Thurs%20Cbr%20Kimberly_brown.pdf" target="_blank">“Regenerative farming –healthy land, healthy profits, healthy people”</a>, studie publicerad i april 2018</b> <span class="MsoHyperlink"><a href="http://ruralhealth.org.au/6rrhss/sites/default/files/2018-04/1420%20Thurs%20Cbr%20Kimberly_brown.pdf">http://ruralhealth.org.au/6rrhss/sites/default/files/2018-04/1420%20Thurs%20Cbr%20Kimberly_brown.pdf</a></span><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoFootnoteText">
<span lang="EN-US" style="mso-ansi-language: EN-US;"><b>Ingår i <a href="http://www.canberra.edu.au/research/faculty-research-centres/ceraph/regional-wellbeing/survey-results" target="_blank">“Regional Wellbeing Survey Results and Reports”</a>, universitetet i Canberra </b><span class="MsoHyperlink"><a href="http://www.canberra.edu.au/research/faculty-research-centres/ceraph/regional-wellbeing/survey-results">http://www.canberra.edu.au/research/faculty-research-centres/ceraph/regional-wellbeing/survey-results</a></span>
<span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></span></div>
</div>
</div>
<br />Anna Fhttp://www.blogger.com/profile/16523962527434018341noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8350447053686312106.post-57345776013339503042016-12-01T09:30:00.000-08:002016-12-01T11:12:15.872-08:00Return of the bison<h2>
</h2>
<span style="color: black; font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">”<span style="font-size: 11pt;">If
I could learn that every buffalo in the northern herd were killed I
would be glad. The destruction of this herd would do more to keep the
indian quiet than anything else that could happen. Since the
destruction of the southern herd (…), the Indians in that section
have given us no trouble.”</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif; font-size: 11pt;"><a href="http://www.tankabar.com/cgi-bin/nanf/public/viewStory.cvw?sessionid=%3C%3Csessionid%3E%3E&sectionname=Buffalo%20Nation&storyid=61954&commentbox=">General Phil Sheridan, 1881</a></span></span><br />
<span style="color: black; font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">“<span style="font-size: 11pt;">The
four leggeds came before the two leggeds. They are our older brother,
we came from them. Before them, we were the root people. We came from
them. We are the same thing. That is why we are spiritually related
to them. We call them in our language “Tatanka,” which means “He
Who Owns Us.” We cannot say that we own the buffalo because he owns
us.<sup>1</sup> </span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif; font-size: 11pt;"><a href="http://www.tankafund.org/history-of-tatanka">Lakota elder Birgil Kills Straight</a></span></span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><span style="color: black;">“<span style="font-size: 11pt;">The
history of the Buffalo Nation and the Lakota Nation is so intertwined
as to be almost indistinguishable.” </span></span>
</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><span style="color: black;"><span style="font-size: 11pt;"><a href="http://www.tankafund.org/history-of-tatanka">Karlene Hunter, Oglala Lakota </a></span></span>
</span><br />
<span style="color: black;"><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif; font-size: 11pt;">"We
told them that where the buffalo ranged, that was our country. We
told them the country of the buffalo was the country of the Lakota. We
told them that the buffalo must have their country and the Lakota
must have the buffalo."<br /><a href="http://www.tankabar.com/cgi-bin/nanf/public/viewStory.cvw?sessionid=%3C%3Csessionid%3E%3E&sectionname=Buffalo%20Nation&storyid=61954&commentbox=">Red Cloud in his last public address to the Oglala people, 1903</a></span></span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><br />
</span><br />
<h4>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><span style="background-color: white; color: #404040; font-family: "roboto" , "arial" , sans-serif; font-size: 13px; line-height: 18.2px; white-space: pre-wrap;">Autumn 2016. A wild herd of buffalo appearing during a police operation against native americans at Standing Rock, reminds us of the intimate historic bond between this animal, their land, and the first humans inhabiting the north American prairie. Today, we see them all returning. </span></span></h4>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><span style="color: black;"><span style="font-size: 11pt;">The
bison and the American indian are as close as your arm to your
shoulder, and their history on American soil is intimately connected. </span></span><span style="font-size: 11pt;">In
their strive to eliminate the First Nations during the 19</span><sup>th</sup><span style="font-size: 11pt;">
century, the US government deployed an army of hunters - to exterminate
the buffalo.</span><span style="font-size: 11pt;"> </span><span style="font-size: 11pt;">In
the 1870´s, more buffalo were killed than in any other decade in
history. The North America buffalo population, which had historically
exceeded 30 million, was under 500 individuals by the end of the 19</span><sup>th</sup><span style="font-size: 11pt;">
century. At this same point, the Indian population had plummeted to
approxmately 250 000, from several million by the time of Columbus. Those
remaining, were put into reserves. Animals and humans seperately. The
war on the grazing animal and the native human was completed by the
implementation of agriculural practicies that were, in their essence,
a war against the prairie itself. Some of the world's richest,
deepest soils were tilled repeatedly, resulting in the tragedy known
as the Oklahoma Dust Bowl – with the heart of North America by the
time of the 1930:s turned into a dead zone where nothing could
grow. Now, we can see this happening all over the world. Nature and
natives are not supposed to be standing in the way of Progress. We
see ourselves today in the midst of mass extinction of all the
natural kingdoms including the soil on which we all depend for
survival.</span></span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><span style="font-size: 11pt;"><br /></span></span>
<span style="color: black;"><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif; font-size: 11pt;">But
we can also see the opposite trend emerging.</span></span><br />
<span style="color: black;"><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif; font-size: 11pt;"><br /></span></span>
<span style="color: black;"><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif; font-size: 11pt;">Among
the amazing news from across the globe of people recovering the grasslands, greening the
deserts, and <a href="http://www.yesmagazine.org/issues/together-with-earth/deep-in-the-amazon-a-tiny-tribe-is-beating-big-oil">native people hands down succeeding in protecting their lands </a>and their biosphere, we also note the fact of the <a href="https://www.youtube.com/watch?v=a44IALtPU_s">bison returning</a>. Thanks to the dedicated work of the <a href="https://www.youtube.com/watch?v=HWll2wwyrkI">First Nations</a> but also
<a href="https://www.youtube.com/watch?v=HWll2wwyrkI">conservationists</a>, environmentalists, and <a href="http://www.foodnutritionscience.com/articles/buffalo-bison-farmer/">ranchers</a>, North America is
today blessed with roughly <a href="http://www.bisoncentral.com/about-bison/current-status">400 000 bison</a>. The reintroduction of the
Bison to the prairie landscapes has been an important part of the
efforts to regenerate those landscapes and their ecosystems. <a href="http://voices.nationalgeographic.com/2013/03/01/celebrating-the-historic-ties-of-native-americans-to-the-bison/">The First Nations play a significant role</a> in this work. Today, <a href="http://voices.nationalgeographic.com/2013/03/01/celebrating-the-historic-ties-of-native-americans-to-the-bison/">more than 60 tribes are involved</a> in bison restoration in places like South Dakota, Montana, Oklahoma and New Mexico.</span></span><span style="background-color: white; color: #333333; font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif; font-size: 14px; line-height: 22px;"> </span><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif; font-size: 11pt;">Along the border
between US and Canada, native tribes manage about 6.3 million acres
of prairie and grassland habitats. In September 2014, native groups
from Canada and the United States signed a </span><a href="http://voices.nationalgeographic.com/2016/04/05/a-historic-return-of-bison-to-the-buffalo-people/" style="font-family: arial, helvetica, sans-serif; font-size: 11pt;">historic agreement</a><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif; font-size: 11pt;"> to
support the restoration of bison on Tribes and First Nation
reserves within both countries with the support of WCS (the Wildlife
Conservation Society).
Partnering with them, a </span><a href="http://www.foodmanufacturing.com/news/2013/09/consumer-trends-bringing-bison-back" style="font-family: arial, helvetica, sans-serif; font-size: 11pt;">greater movement</a><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif; font-size: 11pt;"> of consumers, chefs, and
nutritionist is emerging. The demand for buffalo meat exceeds supply
and last year, </span><a href="http://www.forbes.com/sites/geoffwilliams/2015/12/29/more-bacon-bison-salumi-food-trends-you-can-expect-to-see-in-2016/#13a0b6a12cf5" style="font-family: arial, helvetica, sans-serif; font-size: 11pt;">Forbes Magazine predicted Bison</a><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif; font-size: 11pt;"> as one of the major
food trends of 2016.</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><span style="color: black;"><span style="font-size: 11pt;">During
one of the police operations against the now famous native water
protectors at Standing Rock, <a href="https://www.youtube.com/watch?v=fetub0FvEwk">a herd of thousands of buffalo appeared</a>. The police then retreated into their vehicles. </span></span><span style="font-size: 11pt;">Buffalo
appearing is something that, in native tradition, <a href="http://www.shamanicjourney.com/buffalobison-power-animal-symbol-of-abundance">symbolizes strength, stability, blessing, and abundance</a>.</span></span><br />
<span style="color: black; font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">”<span style="font-size: 11pt;"><a href="http://www.tankafund.org/history-of-tatanka">Many Indian people see the return of buffalo as a positive sign.</a> According
to Lakota leader and prophet Black Elk (1863-1950), when the buffalo
return, the “Sacred Hoop” will be mended and Indian nations will
become strong again.”</span></span><br />
<br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><br /></span>Anna Fhttp://www.blogger.com/profile/16523962527434018341noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8350447053686312106.post-90172151538346796532016-09-20T08:50:00.003-07:002016-09-20T11:41:21.140-07:00<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 3pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 34.666666666666664px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Jorden sedd från ovan</span></div>
<b id="docs-internal-guid-f35320ab-4844-ca0b-0857-099792bc87dd" style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.666666666666666px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Det pågår en revolution på vår planet. Det märks tydligt när man ser Jorden utifrån - från rymden. Besättningen på rymdstationen ISS tar skarpa bilder som visar den snabba förändringen. Grönt blir brunt. Tropiska skogar brinner, försvinner, marken används för jordbruk - bara för att snart överges igen då dess näring snabbt har konsumerats. Jordbruket har genom hela sin historia förtärt sin egen resursbas - den levande matjorden. När man hugger ner skogar, plöjer upp marker, och lämnar stora öppna sår i landskapet - då blir resultatet oundvikligt. Matjorden degraderas successivt och förs bort av regnet och vinden. Idag kan processen där åkermark blir öken observeras av astronauter. De enorma molnen av damm som drar över kontinenterna kan övervakas från rymden. Det är resterna av den jord som inte längre härbärgerar något liv. <a href="http://blog.amnestyusa.org/europe/massive-syrian-refugee-crisis-visible-from-space/">På NASAs bilder ser man också människorna </a>som har förlorat alla möjligheter att försörja sig på sin jord, och som fallit offer för krigen om de sinande resurserna.</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.666666666666666px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.666666666666666px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Idag trappas allt detta upp. I en industrialiserad värld, tungt beroende av snabbt sinande fossila resurser, har marken blivit det nya guldet som ska mätta inte bara våra munnar utan också våra omättliga behov av bränsle. En armada av storföretag har förstått vad det är som gäller. I Sverige liksom i övriga världen förlorar familjejordbrukare sina marker i snabbt takt. De tas över av internationella storbolag inom livsmedels- kemi- och biobränslesektorerna. Markerna hårdexploateras och utsätts för en avancerad kemisk krigföring, och bevattning som idag bidrar starkt till den vattenkris som försatt många länder i ett nationellt katastroftillstånd.</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.666666666666666px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.666666666666666px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Men marken sinar, den också. Än så länge hålls produktiviteten i jordbruket uppe med hjälp av de fossila resursernas konstgjorda andning. <a href="http://www.fewresources.org/soil-science-and-society-were-running-out-of-dirt.html">Men under loppet av 40 år har en tredjedel av världens jordbruksmark övergivits.</a> Man har exploaterat den så hårt att den inte längre går att bruka. Och människosamhället tränger allt längre in i de få orörda naturområdena som finns kvar. Förlusterna är enorma. Forskare har konstaterat att vi är inne i <a href="http://news.nationalgeographic.com/2015/06/150623-sixth-extinction-kolbert-animals-conservation-science-world/">den sjätte massutrotningen </a>- och denna gången är orsaken människan. Och nyligen publicerades en stor <a href="http://www.nature.com/news/biodiversity-the-ravages-of-guns-nets-and-bulldozers-1.20381%20Open%20in%20Docs">studie i tidningen Nature</a>, där man kommit fram till vad som är <a href="https://www.theguardian.com/environment/2016/aug/10/agriculture-and-overuse-greater-threats-to-wildlife-than-climate-change-study">de största hoten mot livet på jorden</a>. Det överlägset största förlusterna av biodiversitet visade sig komma från jordbruket och överexploateringen av växter och djur. Dessa hotar idag mer än tre fjärdedelar av världens utrotningshotade arter. Klimatförändringen kom först på sjunde plats på listan - kanske en tankeställare för många. </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.666666666666666px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.666666666666666px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Det revolution som pågår, marknadsförs som “hållbar”. Men man behöver inte vara en astronaut för att se att det inte är så. Den revolution vi skulle behöva, är av ett helt annat slag. </span><span style="color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">För lyckligtvis går det att vända denna negativa utveckling! Steg ett är att försvara marken - värna den mot kapitalspekulanternas och kemijättarnas bulldozers. Steg två är att hela den. Att börja arbeta med naturen i stället för emot den. Allt detta har praktiserats sedan urminnes tider - av de folk som har kallats naturfolk, eller ursprungsfolk. Men i vår tid finns också en växande global rörelse där människor från många olika håll börjar förstå vad som krävs för att vi ska kunna producera mat på ett hållbart sätt. Genom koncept som regenerativt jordbruk och </span><span style="color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-style: italic; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Holistic Management</span><span style="color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">, hjälper människor varandra att utveckla metoderna. Fungerande exempel blir förebilder, och rörelserna växer. När jordbrukare och biologer börjar samarbeta med varandra, händer spännande saker! Det som återstår nu är att väcka den “sovande jätte” som är konsumenterna. Lyckas vi med det, kommer vi att ha en god chans att ge jordbruket den välgörande, värnande, kärleksfulla revolution det är i så desperat behov av.</span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.666666666666666px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Anna Forsmark</span></div>
<br />Anna Fhttp://www.blogger.com/profile/16523962527434018341noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8350447053686312106.post-15716078385966303112016-03-06T05:19:00.000-08:002016-03-06T05:27:26.656-08:00<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 3pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 34.666666666666664px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Hygienhypotesen</span></div>
<b id="docs-internal-guid-3671b86b-4bf7-3d13-000d-a9fa61bfd8e2" style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.666666666666666px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 700; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Ibland när man möter en människa som beter sig lite märkligt, vet man inte om det är individen som har fått sig en törn, eller om den bara försöker anpassa sig till ett normalstört samhälle.</span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.666666666666666px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 700; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Det räcker att ta en titt så ser vi det: Vår kultur är besatt av känslan av äckel.</span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.666666666666666px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Ta bara det hysteriska duschandet! Folk duschar och tvålar in sig varje dag, eller till och med flera gånger om dagen, av rädsla för att annars bli “äckliga”. Sedan undrar de varför deras hud blir torr som fnöske. Hudläkarna har fullt upp - trettio procent av ungdomarna lider idag av atopiskt eksem eller andra hudsjukdomar relaterade till överdrivet tvättande. Ja, och sedan för säkerhets skull gäller det ju att spraya sig med diverse kemikalier, så att man luktar “gott”. Bara för att sedan bli förvånad över att kemikalieöverkänslighet är ett växande folkhälsoproblem? Äsch. Vad gör väl det att omgivningen inte kan andas? Huvudsaken är väl att ingen kan känna ett uns av min egen naturliga doft.</span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.666666666666666px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Att känna äckel är naturligt. Doften av svavelväte till exempel, indikerar förruttnelse och har genom evolutionen hindrat oss från att äta ruttnad mat. Så långt är allt gott och väl. Vissa saker känner vi avsmak inför, av en anledning. Men i våra dagar har rädslan för det orena gått till överdrift och nästan upphöjts till religion. Mammor som ammar sina barn ombeds hålla sig hemma så att ingen ska behöva se detta “äckliga” hända. Bröstmjölk är en kroppvätska, och därmed motbjudande. Nyligen hörde jag en sann berättelse om två mödrar. Den ena hade problem med amningen - det kom ingen mjölk, eller i alla fall för lite. Den andra hade för mycket mjölk. Brist-mamman tog kontakt med överflöds-mamman och bad om att få lite av hennes överflöd. Men överflöds-mamman tvekade. Inte av snålhet, och inte för att hon inte förstod att det som annars bara skulle slängas bort, i stället kunde bli välgörande för det andra barnets hälsa. Nej, hon förklarade själv vad hennes motstånd handlade om: “Man kan ju inte ge någons barn någon annan kvinnas mjölk. Det vore ju äckligt!” Historien slutade dock lyckligt då överflöds-mamman slutligen gav med sig och lät barnets bästa gå före. Halleluja.</span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.666666666666666px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Bakterier ska vi bara inte tala om. De är äckliga och ska dö! Men, återigen så skjuter vi oss själva i foten. I vår iver att hålla oss rena och fräächa, åker alltsom oftast rakhyveln fram. Men, som professor Agnes Wold nyligen så frankt avslöjade i Skavlans TV-soffa: Män som rakar sig i ansiktet, har fler bakterier per kvadratcentimeter ansiktshud, än de skäggiga männen har. Förklaringen? När män rakar ansiktet, skapar de små hål i huden - perfekta habitat för bakterier! Återigen får renlighetsivern motsatt effekt. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.666666666666666px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Och mat sen då! Den får banne mig vara fräsch om vi ska tugga i oss den! Inga bakterier här inte. Och inget fett!! Maten ska helst ha samma konsistens som kartongen den kommer i - behöver den piffas upp så finns det ju alltid syntetiska färg- och smaksättare att tillgå! Behövs det konsistens - får det lov att vara lite konsistensgivare? Förtjockningsmedel? Smaka-gott-tillsatser, se-gott-ut-i-butiken-tillsatser, dryga-ut-maten-så-den-blir-billig-tillsatser? Jajamensan! Klart fräschare än de äckliga naturliga råvarorna med sina motbjudande naturliga smaker och färger och uuuu… konsistenser! Animalisk mat går ju fetbort. Eller rättare: Den går bort tillsammans med allt annat fett. För det säger ju sig självt, att man blir fet och ÄCKLIG av att äta fet mat. Och om det är äckligt att låta ett barn dricka en annan mammas mjölk - hur äckligt är det inte då att dricka mjölk från en ko??? Bonnadjuren är ju sinnebilden av äcklighet, och borde ju helst rationaliseras bort helt. Som de bajsar och kissar och släpper ifrån sig ägg och mjölk till höger och vänster. Usch! Visste ni att äggen är hönsens menstruation? Äckligt!! Så opraktiska är de också, de animaliska produkterna. Måste hanteras av massa slaktare och mejerister. Svettiga arbetare! Iiiouu. Bort med dem. Plus att lämnar man den maten för länge på hyllan, blir den snart dålig. Typiskt lågt shelf-life. Nej, tacka vet jag vete och soja. Fräscha och fria från bajs och djur tack vare kemiska gödselmedel och bekämpningsmedel. Bort med alla snuskiga våtmarker, och gräsmarker fulla med ogräs och krälande markorganismer, och ersätt dem med rågblonda veteåkrar. Fram med den STORA rakhyveln! Spannmål som kan hanteras av maskiner från början till slut, och lagras hur länge som helst utan att bli dåligt. Behändigt! Så näringsfattigt att alla skadedjur håller sig borta! Oerhört praktiskt. Helst skulle ju all mat komma från sterila laboratorier. De dumma bonnadjuren, de går ju bara bort. Har ni hört hur de bidrar till den globala uppvärmningen? De rapar och fiser. Alltså. Fyy faan vad äckligt!!! Nej, de borde faktiskt inte få finnas. Ok, de håller sig i och för sig ganska långt ifrån lattecaféerna. Men ändå. Va? Vad latte betyder? Neeej, det är kroppsvätska i mitt kaffe!! Ok då. Mjölk kan väl få finnas. Men den ska banne mig vara ordentligt kokt så alla bakterierna har dött, innan den kommer över mina läppar! </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.666666666666666px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Och ja, där kan vi vara lugna. Mjölken i Sverige är garanterat pastöriserad. Hela den nyttiga bakteriekulturen är stendöd. Det håller Livsmedelsverket ett vakande öga på. Samma verk som för övrigt, i många år, lärde alla svenskar att frukta animaliskt fett och kolesterol. Det är nästan så att denna myndighet har ersatt gammelkyrkan med dess skrämselpredikningar. Akta er för synden, för den är vägen till Helvetet! </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.666666666666666px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Ja, så nu vet vi ju, helt säkert, hur vi ska hålla oss hälsosamma, smala, frääscha och miljövänliga. Hur vi ska hålla oss på den rena, smala vägen! Det råder ju numera ingen som helst tvekan. Ingen animalisk mat här inte. Inget fett. Och inga j---a bakterier! </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.666666666666666px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Men, invänder någon, som blir en smula orolig över sitt muskelbyggande. Hur ska vi då få i oss vårt protein?</span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.666666666666666px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Svaret blir: Tja… vi får väl äta insekter?</span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.666666666666666px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">I rest my case.</span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.666666666666666px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Alltså. Är det äckliga kanske ok bara det är tillräckligt krispigt? Knastrar sådär mysigt mellan tänderna..? Har vår renlighetsiver skapat ett behov av det verkligt äckliga, som ett slags motvikt?</span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.666666666666666px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Ok, ursäkta mig. Men. Skulle någon vänlig själ kunna ställa en diagnos på den här kulturen? Och sedan, omgående, skicka den till ett behandlingshem? För min del får gärna Agnes Wold vara föreståndare. Professorn vars forskning har visat att damm från bondgårdar (!) och opastöriserad mjölk (!) ger barn det bästa skyddet mot allergier. Och gärna några andra utbildade människor. Varför inte någon av alla de läkare som har upptäckt att de gamla kostråden tillsammans med industrins listiga marknadsföring av processad färdigmat och läsk, har lett till en näringsbefriad, kolhydratbaserad diet som i sin tur har gett oss en fetma- och diabetesepidemi utan dess like i världshistorien? Gärna också någon klok person som kan lära ut medielogik och hur kapitalismen fungerar. The art of kritiskt ifrågasättande. Sedan, någon som kan föreläsa om hur de goda bakterierna, och de snälla spindlarna som lever på våra ansikten, behövs för att hålla borta de dåliga bakterierna. Och om hur vår matproduktion idag är oändligt beroende av ändliga resurser och förklara att när dessa tar slut, så är det djuren, svamparna och mikroorganismerna och ja faktiskt - kisset och bajset - som kommer att avgöra om vi överhuvud taget kommer att få någon mat. Att våra liv, liksom alla andra levande varelsers liv, i slutändan hänger på en myriad av stora och små djurs och andra varelsers liv! Hur alla varelser liksom är beroende av varandra. Det kallas ekosystem. Kanske sjunga en liten sång till småkrypen och tacka dem för våran existens här på jorden? Och på den kollektiva terapisoffan kan vi alla säga i kör: “Jag har fler bakterier i min kropp än jag har människoceller. Och jag är inte rädd. Jag har kroppsvätskor. Men jag är ok ändå! Jag kissar och bajsar ibland. Jag svettas ibland. Men jag duger ändå! Jag får finnas, och de andra djuren får finnas. Till och med bakterierna, och de snälla spindlarna på mitt ansikte. Alla får finnas!”</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.666666666666666px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Amen.</span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b><span style="font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; line-height: 20.24px; white-space: pre-wrap;">P.S. En passande musikvideo ska jag också skicka med: <b>FilthyDirtySouth!</b></span><br />
<span id="docs-internal-guid-3671b86b-4c0c-d04f-1f2f-602731cc2406"><a href="https://www.youtube.com/watch?v=7uuT4KOB4yM&list=PL0508545E9DCC3E1D&index=5" style="text-decoration: none;"><span style="color: #1155cc; font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; text-decoration: underline; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">https://www.youtube.com/watch?v=7uuT4KOB4yM&list=PL0508545E9DCC3E1D&index=5</span></a></span><br />
<br />
<span style="font-family: arial; font-size: 14.6667px; line-height: 20.24px; white-space: pre-wrap;">Och en länk till den riktiga hygienhypotesen: </span><br />
<span id="docs-internal-guid-3671b86b-4c1c-2b4e-0f83-6e05858ba167"><a href="http://fof.se/tidning/2002/6/den-goda-hygienens-baksida" style="text-decoration: none;"><span style="color: #1155cc; font-family: Arial; font-size: 14.6667px; text-decoration: underline; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">http://fof.se/tidning/2002/6/den-goda-hygienens-baksida</span></a></span><br />
<br />
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-style: normal; font-variant: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><b>Efterord</b></span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.666666666666666px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Idén till den här texten fick jag söndagen den 14 februari. Och eftersom jag emellanåt (skämtsamt) använt bibliska ord, ville jag se om denna söndag kunde bjuda på ytterligare poänger. Döm om min förtjusning då jag fann att detta är första söndagen i fastan! Så passande. Tänk, jag hade kunnat gå på om 5:2-dieten, moderna de-tox-kurer etc. Den här texten skulle kunna bli hur lång som helst! Enda problemet är att då kommer ingen läsa den. Men jag måste bara bjuda på den gammaltestamentliga läsningen, som nu faktiskt råkar vara följande:</span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: white; color: #34343d; font-family: "arial"; font-size: 13.333333333333332px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Första Moseboken kapitel 4, vers 3 - 7</span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: white; color: #34343d; font-family: "arial"; font-size: 13.333333333333332px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">En gång frambar Kain en offergåva till Herren av markens gröda. Abel frambar också en gåva och offrade de fetaste delarna av de förstfödda djuren i sin hjord. Herren såg med välvilja på Abel och hans gåva men inte på Kain och hans gåva. Då blev Kain vred, och han sänkte blicken. Herren sade till Kain: ”Varför är du vred, och varför sänker du blicken? Om du handlar rätt vågar du ju lyfta blicken, men om du inte handlar rätt ligger synden vid dörren. Dig skall den åtrå, men du skall råda över den.” </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: white; color: #34343d; font-family: "arial"; font-size: 13.333333333333332px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Källa: </span><a href="https://www.svenskakyrkan.se/troochandlighet/kyrkoarets-bibeltexter?helgdag=16" style="text-decoration: none;"><span style="background-color: white; color: #1155cc; font-family: "arial"; font-size: 13.333333333333332px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: underline; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">https://www.svenskakyrkan.se/troochandlighet/kyrkoarets-bibeltexter?helgdag=16</span></a></div>
<br />Anna Fhttp://www.blogger.com/profile/16523962527434018341noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8350447053686312106.post-65909140871723998672015-12-29T10:36:00.001-08:002023-02-17T23:28:07.358-08:00Fyra promille kan rädda jorden!<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 3pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 34.6667px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Fyra promille kan rädda klimatet</span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 16pt; margin-top: 0pt;">
<span style="color: #666666; font-family: "arial"; font-size: 20px; line-height: 1.38; white-space: pre-wrap;">Sverige skriver under globalt initiativ för hållbart jordbruk</span></div>
<h3 dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 4pt; margin-top: 16pt;">
<span style="background-color: transparent; color: #434343; font-family: "arial"; font-size: 18.6667px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">I samband med FN:s klimatmöte i Paris presenterade värdlandet Frankrike ett nytt element i klimatarbetet - det så kallade <a href="http://newsroom.unfccc.int/lpaa/agriculture/join-the-41000-initiative-soils-for-food-security-and-climate/">fyra promille-initiativet</a>. Jordbruksmetoder som leder till att kol från atmosfären lagras i matjorden har därmed för första gången erkänts som en central metod för att hejda klimatförändringarna. Det framhålls dessutom som avgörande för livsmedelstryggheten i världen. Den första december undertecknades initiativet av mer än 100 aktörer. </span></h3>
<b id="docs-internal-guid-a93b9108-c6a3-ffdc-dbf5-7d96d636f776" style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Enligt klimatpanelen IPCC räcker det inte att minska utsläppen av växthusgaser om vi ska hindra klimatförändringen. Det som krävs är enligt dem en </span><a href="https://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/syr/AR5_SYR_FINAL_SPM.pdf" style="text-decoration: none;"><span style="background-color: transparent; color: #1155cc; font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: underline; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">"stor nettominskning av koldioxid från atmosfären över en lång period"</span></a><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">. Det betyder att vi måste lagra koldioxid från atmosfären. En lösning på det är ändrade jordbruksmetoder, som innebär att kol lagras i matjorden. Detta ger ett snabbare resultat än om vi bara arbetar med att minska utsläppen. Detta är tanken bakom det så kallade 4 promille-initiativet, som presenterades den första december i Paris.</span></div>
<span style="font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-weight: 700; line-height: 1.38; white-space: pre-wrap;"><br /></span>
<span style="font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-weight: 700; line-height: 1.38; white-space: pre-wrap;">En liten förändring med stor effekt</span><br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><span style="background-color: white; font-size: 14.6667px; line-height: 1.38;">Kol är ett av de vanligast förekommande grundämnena i världen och är ett nyckelämne i levande organismer och i det organiska materialet i jorden.</span> Det finns stora mängder kol lagrat i världens matjordar - ungefär dubbelt så mycket som det finns i atmosfären och växtligheten tillsammans. Därför räcker det med en ytterst liten ökning av detta - genom att kol lagras från atmosfärens koldioxid - för att få en stor effekt på klimatet. "Världens jordbruksmarker innehåller ungefär 2,5 biljoner ton lagrad kol", förklarade Frankrikes jordbruksminister Stéphane Le Foll då </span><a href="https://youtu.be/yruJNzRYNow" style="text-decoration: none;"><span style="background-color: transparent; color: #1155cc; font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: underline; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">initativet presenterades</span></a><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">. "En ökning av detta lagrade kol med 4 promille per år, innebär att 10 miljarder ton kol per år lagras. Det motsvarar (nettoökningen från) våra människoskapade utsläpp" fortsatte ministern. Metoden kan alltså få en mycket stor betydelse i det globala klimatarbetet. Ökade halter av organiskt material i jorden skulle också förbättra jordens bördighet och dess förmåga att hålla vatten - och därmed motståndskraften mot klimatrelaterade problem som torka. Kolinlagring anses därför avgörande inte bara för klimatet utan också för livsmedelstryggheten i en värld där befolkningen väntas öka till 9,5 miljarder invånare till 2050. Målet är att avsätta resurser för att hjälpa de idag "hårt pressade bönderna att bli nyckelaktörer i arbetet för att uppnå en klimatresilient framtid." heter det i </span><a href="http://newsroom.unfccc.int/lpaa/agriculture/press-release-lpaa-focus-agriculture-at-cop21/" style="text-decoration: none;"><span style="background-color: transparent; color: #1155cc; font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: underline; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">pressmeddelandet</span></a><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">. </span></div>
<span style="font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-weight: 700; line-height: 1.38; white-space: pre-wrap;"><br /></span>
<span style="font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-weight: 700; line-height: 1.38; white-space: pre-wrap;">Ett historiskt initiativ</span><br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">André Leu, ordförande för IFOAM — Organics International, ett samarbetsorgan för regenerativt jordbruk i hela världen, ser det så kallade 4 promille-initiativet som ett </span><a href="http://www.npr.org/sections/thesalt/2015/12/07/458063708/carbon-farming-gets-a-nod-at-paris-climate-conference" style="text-decoration: none;"><span style="background-color: transparent; color: #1155cc; font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: underline; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">historiskt genombrott</span></a><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">. "Detta är revolutionerande, eftersom kolinlagring i jord nu är centralt för hur världen hanterar klimatförändringen. Detta är de mest spännande nyheterna som har kommit ut från COP21. Genom det här initiativet har den franska regeringen värdesatt det arbete som forskare och jordbrukare har gjort för att demonstrera det regenerativa jordbrukets förmåga att restaurera matjordens naturliga förmåga att lagra kol."</span></div>
<span style="font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; line-height: 1.38; white-space: pre-wrap;">Initiativet har inte skrivits in i det globala klimatavtalet som antogs vid COP21, utan ingår i stället i det så kallade Lima-Paris Action Agenda (LPAA), som är FN:s ramverk för att omsätta klimatarbetet i handling i samarbete med det civila samhället. Initiativet togs av Frankrike och undertecknades den första december i Paris av 25 länder, däribland Australien, Nya Zeeland, Tyskland, Storbritannien, Mexiko - och även Sverige, som representerades av Kung Carl XVI Gustaf och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Tanken är att stimulera samarbeten och kunskapsutbyte mellan forskningssamhället, det civila samhället, det privata näringslivet, och offentliga aktörer. Initiativet har hittills undertecknats av mer än <a href="http://4p1000.org/partners">100 olika aktörer</a>, däribland lantbruksorganisationer och forksningsinstitut. </span><br />
<span style="font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-weight: 700; line-height: 1.38; white-space: pre-wrap;"><br /></span>
<span style="font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-weight: 700; line-height: 1.38; white-space: pre-wrap;">Jordbruket som problem eller lösning</span><br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Jordbruket är en av de bidragande orsakena till klimatproblemet, då det står för ungefär en fjärdedel av de globala utsläppen av växthusgaser. Samtidigt påverkas jordbruket självt negativt av klimatförändringen genom till exempel torka och översvämningar. Men fram tills nu har livsmedelsproduktionen spelat en undanskymd roll i den globala klimatarbetet. </span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">“Jag har varit engagerad i klimatförhandlingarna sedan Köpenhemsmötet, och tills nu har vi inte ens kunnat få in ordet jordbruk i avtalet”, säger Andre Leu.</span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Nu ser vi en dock en förändring. Under COP21 dedikerades en hel dag särskilt åt jordbruket.</span></div>
<span style="font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; line-height: 1.38; white-space: pre-wrap;">FN har iår särskilt uppmärksammat tillståndet hos världens jordar, bland annat genom att utse 2015 till </span><a href="http://www.fao.org/soils-2015/about/en/" style="font-family: Arial; font-size: 14.6667px; line-height: 1.38; white-space: pre-wrap;">Matjordens år</a><span style="font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; line-height: 1.38; white-space: pre-wrap;">. Nyligen publicerades rapporten </span><a href="http://www.fao.org/3/a-i5126e.pdf" style="font-family: Arial; font-size: 14.6667px; line-height: 1.38; white-space: pre-wrap;">“The Status of the World’s Soil Resources”</a><span style="font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; line-height: 1.38; white-space: pre-wrap;"> där FN för första gången sammanställer läget för världens markresurser. Man listar tio allvarliga hot, och det visar sig att jordbruket är en viktigt orsak bakom flera av problemen - däribland jorderosion, förlust av organiskt kol, näringsobalans samt förlust av biodiversitet i jordarna.</span><br />
<span style="font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-weight: 700; line-height: 1.38; white-space: pre-wrap;"><br /></span>
<span style="font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-weight: 700; line-height: 1.38; white-space: pre-wrap;">Utsläpp av kol från marken</span><br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Lagringen av kol från atmosfären till marken sker naturligt genom växternas fotosyntes. De omvandlar koldioxid från luften till kolföreningar, som sedan blir mat till markorganismerna och lagras i jorden. Men jordbruket, där marken plöjs upp och lämnas bar, bryter denna naturliga kolinlagring. Det gör också att det viktiga kolet i marken reagerar med syret i luften - och bildar växthusgasen koldioxid som avgår till atmosfären. Faktum är att en tredjedel av kolet som nu finns i atmosfären, en gång fanns i matjorden. Tidskriften Nature publicerade 2010 <a href="http://www.nature.com/news/2010/100324/full/news.2010.147.html">resultatet av en metaanalys</a> där man kommit fram till att utsläppen av koldioxid från världens jordar hade ökat under de senaste årtiondena, och låg år 2008 på ca 98 miljarder ton. Världens jordbruksmarker har förlorat mellan 50 och 70 procent av sina ursprungliga kollager, och utsläpp från misshandlade jordar står för 30 procent av våra koldioxidutsläpp idag, enligt <a href="http://www.sciencefriday.com/articles/a-savior-in-soil/">Rattan Lal,</a> forskare vid Ohio State University.</span></div>
<span style="font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-weight: 700; line-height: 1.38; white-space: pre-wrap;"><br /></span>
<span style="font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-weight: 700; line-height: 1.38; white-space: pre-wrap;">Degradering - förlorad bördighet</span><br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Detta organiska material och de levande organismerna i jorden är avgörande för jordens bördighet. De skapar en gynnsam miljö för växterna, genom att de får tillgång till det vatten, syre och näringsämnen som de behöver. Men plöjningsjordbruket både oxiderar bort det kolrika humuslagret och tar kål på dess organismer, och detta försämrar jordens naturliga bördighet.</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 700; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Nyligen publicerades rapporten <a href="http://www.fao.org/3/a-i5032e.pdf">“Hållbar finansiering för skogs- och landskapsrestaurering”</a>, där det framkommer att världens degraderade marker idag uppgår till 2 miljarder hektar, och att ytterligare 12 miljoner hektar degraderas varje år. Markdegraderingen utgör "ett allvarligt hot mot försörjning och livsmedelstrygghet för miljontals människor som är beroende av dem" säger <a href="https://www.sensorsandsystems.com/news/top-stories/environment/37475-new-publication-details-financing-for-forest-and-landscape-restoration.html">Douglas McGuire</a> vid FN:s jordbruksorgan FAO. FN har instiftat ett nytt ett nytt mål för hållbar utveckling (SDG): att uppnå "markdegraderings-neutralitet" till 2030. För att uppnå det behövs det mer än <a href="https://www.sensorsandsystems.com/news/top-stories/environment/37475-new-publication-details-financing-for-forest-and-landscape-restoration.html">300 miljarder amerikanska dollar</a> till restaurering av jordar. Samtidigt har forskare från det så kallade Economics of Land Degradation Initiative har räknat ut att förlorade ekosystemtjänster på grund av markförstörelsen kostar upp till <a href="http://eld-initiative.org/fileadmin/pdf/ELD-main-report_08_web-72dpi_02.pdf">10,6 biljoner </a> dollar varje år. </span></div>
<span style="font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-weight: 700; line-height: 1.38; white-space: pre-wrap;"><br /></span>
<span style="font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-weight: 700; line-height: 1.38; white-space: pre-wrap;">Jordar som går förlorade</span><br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Det tredje problemet är att den exponerade jorden eroderar, det vill säga förs bort av regn och vind. Markerosionen uppmärksammades av <a href="http://phys.org/news/2015-12-soil-lossan-unfolding-global-disaster.html">experter från Sheffield-universitetet som rapporterade för COP21-konferensen i Paris.</a> De kallade förlusten av jordar “en pågående global katastrof för världens livsmedelsproduktion.” och konstaterade att “en tredjedel av världens jordbruksmark har gått förlorad på grund av erosion eller föroreningar de senaste 40 åren.” Professor Duncan Cameron förklarar: "Matjorden går förlorad snabbt, men tar årtusenden att återskapa och detta representerar ett av de största globala hoten mot jordbruket. Erosionen på plöjda fält går mellan 10 och 100 gånger snabbare än återbildningen av jorden."</span></div>
<span style="font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-weight: 700; line-height: 1.38; white-space: pre-wrap;"><br /></span>
<span style="font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-weight: 700; line-height: 1.38; white-space: pre-wrap;">Lösningar finns</span><br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Därför handlar 4 promille-initiativet om att hjälpa jordbrukare att ställa om till metoder som understödjer lagringen av kol och uppbyggandet av matjord, men hindrar utsläppen - så kallat regenerativt jordbruk. De metoder som föreslås handlar mycket om att störa jorden så lite som möjligt, och undvika att lämna den bar. Metoder som nämns är häckplanteringar, trädplanteringar, och omsorgsfullt planerad betning. Även monokulturer kan göras mindre skadliga genom naturgödsling, mellangrödor och gräsremsor. Jordbruksmetoder som lagrar kol finns alltså redan utvecklade. "Allt vi behöver göra är att skala upp" utbrister Andre Leu. Och det har visat sig vara möjligt. Gabe Brown, en jordbrukare som tillämpar de kolinlagrande metoderna på sin gård i norra USA, har mer än tredubblat kolinnehållet i sina jordar sedan han startade 1991. Forskaren Rattan Lal har kallat restaureringen av jordar <a href="http://pubs.rsc.org/en/Content/ArticleLanding/2008/EE/b809492f#!divAbstract">“en lågt hängande frukt”</a>. </span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-style: normal; font-variant: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><b>Budskapet sprider sig</b></span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Den ledande IPCC-forskaren professor William Moomaw har gjort en </span><a href="https://www.youtube.com/watch?v=WFBEJemat7s" style="font-family: Arial; font-size: 14.6667px; line-height: 20.24px; white-space: pre-wrap;">video</a> <span style="font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; line-height: 1.38; white-space: pre-wrap;">om initiativet där han säger: “I stället för att försämra jorden med varje års produktionscykel, kan restaurerande metoder användas som förbättrar jorden och gör den mer produktiv år efter år. Regenerativa betningspraktiker och jordbyggande har visat sig framgångsrika på alla kontinenter. Jordar som förvaltas på det här sättet är sant hållbara lösningar för att adressera klimatförändringen.” </span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Författaren<span style="font-size: 14.6667px; line-height: 20.24px;"> </span>Michael Pollan, känd för böcker som The Omnivore's Dilemma och In Defense of Food (Till matens försvar), har också producerat en <a href="https://www.youtube.com/watch?v=NxqBzrx9yIE&feature=youtu.b">kort film</a> där han förklarar sambanden och uppmanar till stöd för initiativet. Och vetenskapst</span><span style="font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; line-height: 1.38; white-space: pre-wrap;">idskriften Nature har nyligen uppmärksammat Matjordens år 2015 med en hel <a href="http://www.nature.com/collections/fyyphcfxjb">artikelserie om jord och hållbarhet.</a></span></div>
<span style="background-color: white; color: #141823; font-family: "arial"; font-size: 14px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">När Påven i september iår besökte president Obama och talade inför två miljoner människor, </span><span style="font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">fick Larry Copald från organisationen the Carbon Underground möjlighet att tala före dem och presentera det som kallades <a href="http://therules.org/soil-can-reverse-climate-change/">“ett budskap av hopp”</a>: Möjligheten att låta restaureringen av skadade jordar tackla klimatkrisen och utmaningen att föda världens växande befolkning.</span><br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial";"><span style="font-size: 14.6667px; line-height: 20.24px; white-space: pre-wrap;"><b>Läs mer:</b></span></span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial";"><span style="font-size: 14.6667px; line-height: 20.24px; white-space: pre-wrap;"><a href="http://www.huffingtonpost.com/larry-kopald/nature-wants-her-carbon-b_b_6173358.html">Huffington Post: Nature wants her carbon back</a></span></span><br />
<a href="http://www.theguardian.com/environment/world-on-a-plate/2015/dec/04/food-at-cop21-three-new-initiatives-spotlight-food-insecurity-soils-waste" style="font-family: Arial; font-size: 14.6667px; line-height: 20.24px; white-space: pre-wrap;">The Guardian: Food at COP21: three new initiatives spotlight food insecurity, soils, waste</a><br />
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: "arial";"><a href="http://www.forbes.com/sites/bethhoffman/2014/02/06/with-climate-change-whats-better-for-the-farm-is-better-for-the-planet/">Forbes Magazine: With Climate Change, What's Better For The Farm Is Better For The Planet</a></span><br />
<a href="http://cognoscenti.wbur.org/2015/12/11/soil-restoration-global-warming-seth-itzkan-karl-thidemann" style="font-family: Arial;">Cognoscenti/WBUR Boston Public Service radio: Dispatch From COP21: The Convenient Truth About Soil</a><br />
<a href="http://www.npr.org/sections/thesalt/2015/12/07/458063708/carbon-farming-gets-a-nod-at-paris-climate-conference" style="font-family: Arial;">NPR (Public Service radio): Carbon Farming Gets A Nod At Paris Climate Conference</a><br />
<a href="http://thefern.org/ag_insider/carbon-farming-may-figure-in-climate-mitigation/" style="font-family: Arial;">The Fern: COP21 – Carbon Farming May Figure In Climate Mitigation</a></div>
<a href="http://ofrf.org/news/world-leaders-look-curb-climate-change-carbon-farming-0" style="font-family: Arial;">Organic farming research foundation: World Leaders Look to Curb Climate Change with Carbon Farming</a><br />
<span style="font-family: "arial";"><a href="http://ecowatch.com/2015/01/06/regenerative-organic-agriculture/">Ecowatch: The Solution Under Our Feet: How Regenerative Organic Agriculture Can Save the Planet</a></span><br />
<a href="http://www.upworthy.com/a-down-and-dirty-look-at-a-groundbreaking-discovery-that-could-save-the-planet" style="font-family: Arial;">Upworthy: A down-and-dirty look at a groundbreaking discovery that could save the planet</a><br />
<a href="https://www.youtube.com/watch?feature=youtu.be&v=s69cHLjcUMY&app=desktop" style="font-family: arial; font-size: 14.6667px; line-height: 20.24px; white-space: pre-wrap;">Informationsfilmen The Soil Story, producerad av Kiss the Ground och C-Wise </a><br />
<br />
<a href="http://www.regeringen.se/artiklar/2015/12/sverige-skriver-under-initiativ-for-hallbart-jord--och-skogsbruk-pa-klimatmotet-i-paris/" style="font-family: Arial;">Den svenska regeringens pressmeddelande: Sverige skriver under initiativ för hållbart jord- och skogsbruk på klimatmötet i Paris</a><br />
<span style="font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; line-height: 20.24px; white-space: pre-wrap;"><a href="http://4p1000.org/understand">Den officiella hemsidans introduktion till 4 promille-initiativet: Understand the “4 per 1000” initiative</a></span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<a href="http://newsroom.unfccc.int/media/408539/4-per-1000-initiative.pdf" style="font-family: Arial; font-size: 14.6667px; line-height: 1.38; white-space: pre-wrap;">Det officiella informationsmaterialet om 4 promille-initiativet: Join the “4 per 1000” initiative</a><br />
<span style="font-family: "arial"; font-size: 14.6667px; line-height: 20.24px; white-space: pre-wrap;"><a href="https://www.youtube.com/watch?v=ORncZnlKOZg">En officiell informationsfilm om initiativet: 4 per 1000: agricultural soils for food security and the climate</a></span><br />
<br /></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<br /></div>
Anna Fhttp://www.blogger.com/profile/16523962527434018341noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8350447053686312106.post-42654373822606412782014-12-30T07:44:00.000-08:002015-01-10T05:45:13.827-08:00För en hållbar matproduktion – på riktigt!<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
<span lang="EN-US">"The threat of nuclear weapons and man's ability to destroy the
environment are really alarming. And yet there are other almost imperceptible
changes – I am thinking of the exhaustion of our natural resources, and
especially of soil erosion – and these are perhaps more dangerous still,
because once we begin to feel their repercussions it will be too late."<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
<span lang="EN-US">Dalai Lama <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
<span lang="EN-US"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
<span lang="EN-US">“If we have declared a war against the soil itself, then we are
literally committing a species level suicide”<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
Vandana Shiva<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
Kära tappra medvarelser!<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
Jag skulle vilja lyfta en fråga som
jag anser får alltför lite uppmärksamhet. Och det är det faktum att vi förstör
och förbrukar en av de absolut mest strategiska ändliga resurserna vi har: vår
matjord. Tillsammans med alla de andra miljö- och resursproblemen som är
kopplade till jordbruket, förtjänar detta en stor del av vår uppmärksamhet.
Hobbyodling i städerna i all ära. Men det är läge nu att ta ett ordentligt
grepp om vår matproduktion. Hur ska vi kunna producera mat på ett hållbart
sätt, så att det räcker till alla människor? Och så att den inte bara fyller
våra magar, utan att den också täcker våra näringsbehov? Vi människor har
klarat oss i miljoner år utan fossila bränslen och utan el. Men vad händer när
vi förbrukar den matjord och de ekosystem som vi är beroende av för att få mat?<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
För att hitta lösningar på detta,
måste vi förstå problemen med jordbruket som det ser ut idag. I debatten ligger
mycket fokus på kemikalier eller inte, och kött eller inte. Men för att komma
tillrätta med problemen, måste vi gå mer på djupet med saker och ting.
Bokstavligt talat! <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
Det första och viktigaste som vi
behöver förstå, är att all matproduktion handlar om levande organismer, och att
alla levande organismer är beroende av ett ekosystem. Det fundamentala
systemfel som gör att den dominerande modellen för livsmedelsproduktion är
ohållbar, är bristen på förståelse för detta. När vi separerar ekosystemets
olika delar ifrån varandra, i tron att vi på det viset ”rationaliserar” eller
”effektiviserar”. Då underminerar vi i själva verket själva förutsättningarna
för produktivitet. Detta kompenserar vi med mer och mer kemikalier, och
energiinsatser av fossila bränslen, och skyler på så vis över förlusterna i
naturlig fertilitet. Men när vi står inför brist på dessa kemikalier och
fossila bränslen, då står vi också inför ett brutalt uppvaknande. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
Ett ekosystem är som en levande
organism. Alla de olika delarna är intimt sammanlänkade med varandra i
ömsesidiga beroendeförhållanden. Alla de olika organismerna strävar efter att
positionera sig på ett sådant sätt att de maximerar sina möjligheter att
överleva och föröka sig. Men där vi människor har ett mekanistiskt synsätt, där
vi reducerar organismerna till resurser som skall matas in i en
produktionsprocess för att det ska komma ut en lönsam och säljbar produkt i den
andra änden – det är då vi skapar problem. Det är då vi går in och bryter upp
länkarna, och det är då vi börjar förbruka den ändliga resurs som vår matjord
utgör. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
Jordbruket är en systemstörande
verksamhet. Vi skövlar jorden, tar bort den naturliga, perenna växtligheten,
för att ersätta den med monokulturer av ettåriga grödor. Detta har vi gjort
ända sedan vi började med jordbruk för drygt tio tusen år sedan. Vi plöjer upp
jorden vilket innebär att vi i praktiken utför en massaker på jordens
ekosystem. Och då går vi miste om de ekosystemtjänster som dessa organismer har
bidragit med. De perenna växterna har erbjudit marktäckning och deras stora,
permanenta rotsystem har hållit jorden på plats. När vi tar bort dessa så
skapar vi förutsättningarna för erosion. När inget finns som skyddar och håller
kvar jorden, så blir den ett lätt byte för regn och vind. Det förrädiska är att
vi inte märker vad det är som händer. Vi ser inte att en millimeter har regnat
bort eller blåst bort. Men den millimetern tar flera årtionden för jordens
organismer att återskapa. Naturen kan inte ersätta jorden i den takt vi förstör
den.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
FAO, FN:s livsmedels- och
jordbruksorganisation, konstaterar att jorden försvinner i en hisnande fart.
Och det accelererar. Mellan 1970 och 2010 gick 30 procent av världens åkerjord
förlorad. Nu larmar FAO om att ett område lika stort som hela Costa Rica går
förlorat – varje år.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
Kära tappra medvarelser. Vi behöver
behålla matjorden. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
En frisk jord tar med ett intakt
ekosystem har alla de funktioner som krävs för att ta hand om nederbörden på
ett hållbart sätt. De permanenta rotsystemen, aggregatbildningen, samt de
gångar som grävs av maskarna, skapar en naturlig dränering som låter vattnet
komma ner och fördelas i alla skikt. En frisk jord har också förmågan att
absorbera fukten, så att den hålls tillgänglig för växterna. Och marktäckningen
från de perenna växterna ser till att markfuktigheten behålls, och inte
avdunstar. Djurens gödsel och urin bidrar inte bara med viktiga näringsämnen,
utan också med vatten. Om vi i stället tar bort djuren och de perenna växterna,
och misshandlar det naturliga ekosystemet i jorden, och lämnar marken bar. Då
kommer marken att bli översvämmad varje gång det regnar – med erosion som följd
– men vattnet kommer inte att stanna i jorden. En del kommer att rinna rakt
igenom, ta med sig näringsämnen (och ev. kemikalier), och förorena
grundvattnet. Resten kommer att avdunsta. För att över huvud taget kunna odla
någonting, tar vi då till kemisk gödning och konstbevattning. Den kemiska
gödningen förstör jordstrukturen och den vattenhållande förmågan ytterligare.
Konstbevattningen tar slut på ytvattnet – sjöar och floder torkar ut. När dessa
är uttömda, börjar vi pumpa upp vatten från grundvattenreserverna. Och när
dessa är slut? Konflikter om vatten blir allt vanligare i vår värld. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
Försaltning är ett annat problem
som förstör matjorden. Det kallas också Soil Cancer: Den perenna växtligheten i
form av gräs, buskar och träd har djupa rötter som reglerar grundvattennivån.
När dessa tas bort, stiger grundvattnet mot ytan. På vägen löser de upp salter och
tar dem med sig. Saltvattnet tränger hela vägen upp till ytan. Saltet gör att
växterna dör. Deras rötter kan inte längre suga upp vatten och näring ur
jorden. En försaltad mark är förlorad. Konstbevattning är en vanlig orsak till
försaltning. Saltet hotar nu en
tredjedel av världens åkrar. Uppskattningsvis 2 miljarder hektar per år går
förlorade. Vi behöver en modell för matproduktion som utgår ifrån ett
ekosystemtänk. Vi har inte råd att gå miste om den perenna växtligheten och den
naturliga matjordens ekosystemtjänster.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
En frisk jord är en kolsänka – den
lagrar koldioxid från atmosfären. När vi röjer marken, tar bort den naturliga
växtligheten, och plöjer upp och förstör matjorden – då avgår växthusgaser till
atmosfären. Det pratas mycket om köttproduktionens klimatpåverkan. Men titta
närmare på den frågan, så ser du att det i själva verket handlar om
foderproduktionen klimatpåverkan. Kraftfoder görs av spannmål och baljväxter –
frön från ettåriga gräs som odlas i monokulturer. Miljöpåverkan från denna
produktion kvarstår ju, även om den används till människoföda. Omfattningen
minskar, hävdar många. Men förstörelsen fortsätter – bara i lite långsammare
takt. Och faktum kvarstår att matjorden är en ändlig resurs. Är det först när
vi har gjort slut på den som vi kommer förstå att vi inte kan äta pengar? Bara
med en matproduktion som bygger upp matjorden i stället för att bryta ner den,
finns det en framtid för oss människor. I ett integrerat system med idisslande
djur, där de perenna växterna och jordens ekosystem gynnas i stället för att
bekämpas, behåller vi ekosystemtjänsterna och detta är en matproduktion som är
långsiktigt hållbar. Då gynnar vi den biologiska mångfalden i stället för att
utarma den. Och då tar vi koldioxid från atmosfären, och lagrar kol i jorden.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
När vi förbrukar matjorden och
underminerar den naturliga fruktbarheten, gör vi oss beroende av en
livsmedelsproduktion som bygger på insatser av tillförd energi. Maskinerna och
kemikalierna ska kompensera för de ekosystemtjänster som har gått förlorade. Idag
produceras stora delar av våra livsmedel med hjälp av fossila bränslen. Alla
ser att detta inte är hållbart. De fossila bränslena är ändliga resurser, och
de börjar sina. Om vi ska fortsätta med denna modell för livsmedelsproduktion,
måste vi ersätta dem med någon annan form av tillförd energi. Den lösning som
framförs är biobränslen. Odlingen av dessa för dock med sig samma miljö- och
resursrelaterade problem som annan odling: Marker ska röjas och plöjas upp,
dyrbar matjord ska förstöras, koldioxid ska släppas ut i atmosfären, och så
vidare. Odling av biobränslen till jordbruksmaskiner – och bilar – konkurrerar med
livsmedelsproduktionen redan idag. Matpriskrisen 2008, som orsakade
matkravaller och hotade den politiska stabiliteten i 33 länder – kom delvis av
satsningen på biobränslen. Fenomenet landgrabbing – ett slags nykolonialism där
privata intressen med sina stater i ryggen roffar åt sig mark i fattiga länder –
har delvis att göra med att säkra tillgången på mark för odling av biobränslen.
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
Den ohållbara modellen för
livsmedelsproduktion har ställt oss i en situation där merparten av jordens
landyta är obrukbar. Såhär ser fördelningen ut: 28 % är alltför torr. 23 % har
kemiska problem. 22 % är alltför grund. 10 % är alltför blöt. 6 % är permanent
frusen. Bara 11 procent består av brukbar jord. Och den andelen minskar hela
tiden.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
Vi behöver hitta fram till en
hållbar modell för livsmedelsproduktion. Om ekosystemet självt kan utföra de
tjänster som vi behöver för att få produktivitet – då kan vi minimera vårt
beroende av tillförd energi. Då behöver vi inga kemikalier. Och då kan vi
gynna, i stället för att förstöra, vår matjord.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
FAO har utlyst 2015 som International
Year of Soils – matjordens internationella år. De konstaterar att så länge som
matjorden hotas, står hållbar matproduktion, livsmedelstrygghet, och
ekosystemtjänster på spel.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
Men vi kan inte vänta på att
lösningarna ska komma uppifrån. Lösningarna måste komma från gräsrötterna. Bokstavligt
talat!<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 115%;">
<span lang="EN-US" style="background: white; font-family: Verdana, sans-serif; font-size: 9pt; line-height: 115%;">"Let's talk about soil"
https://www.youtube.com/watch?v=invUp0SX49g</span><span lang="EN-US"><o:p></o:p></span></div>
Anna Fhttp://www.blogger.com/profile/16523962527434018341noreply@blogger.com2