Vi börjar med en quiz-fråga: Vilken är den vanligaste näringsbristen idag?
Ledtråd: Det här är ett ämne som är extra viktigt för kvinnor och barn att få i sig.
Ledtråd: Det här är ett ämne som är extra viktigt för kvinnor och barn att få i sig.
Det här ämnet är ansvarigt för blodets syretransport i kroppen. Det är viktigt för alla människor, men inte minst för barns hälsa och utveckling. Till exempel är det mycket viktigt för hjärnans utveckling. Bröstmjölk innehåller en optimal form av det här ämnet. Det är en form som lätt tas upp av barnets kropp. Ämnet finns i både animaliska och vegetabiliska ingredienser. Den form som tas upp mest effektivt av kroppen, finns dock bara i animaliska livsmedel. I rött kött finns extra mycket. Brist på det här ämnet leder till utmattning, ett försvagat immunförsvar, och försämring av hjärnans funktioner. Vid brist löper man också hög risk för att drabbas av anemi. Det betyder att man har för lite röda blodkroppar.
Anemi är idag den vanligast förekommande sjukdomen i världen. Enligt WHO är 20% av mödradödligheten i världen orsakad av anemi.
Anemi är idag den vanligast förekommande sjukdomen i världen. Enligt WHO är 20% av mödradödligheten i världen orsakad av anemi.
Eftersom jag redan har nämnt det i rubriken, så förstår ni redan att det hela handlar om järn.
En typisk västerländsk diet innehåller för lite järn. Nästan hälften av alla småbarn i världen lider av järnbrist.
Vi tar det en gång till: nästan hälften av alla småbarn i världen lider av järnbrist.
Totalt i världens befolkning är siffran 25%. För menstruerande kvinnor är siffran 30% och för unga, gravida kvinnor är siffran 42%.
En annan grupp som lider av extra hög brist är vegetarianer och veganer. Den form av järn som jag nämnde ovan och som fungerar bäst för kroppen att ta upp, kallas hemjärn.
En annan grupp som lider av extra hög brist är vegetarianer och veganer. Den form av järn som jag nämnde ovan och som fungerar bäst för kroppen att ta upp, kallas hemjärn.
Den finns bara i animaliska livsmedel. Extra mycket finns som sagt i rött kött. Och ännu mer finns i inälvsmat. Och med tanke på järnets viktiga funktion i blodet, är det heller inte förvånande att blodmat, som till exempel blodkorv, är rik på järn.
Att inälvsmat och blodkorv har utsetts till riktiga super foods för hälsan, beror delvis på att de är rika på järn. Det här är såklart bara en del av sanningen, eftersom de här ingredienserna också är så rika på så många andra viktiga näringsämnen.
Att medvetenheten om matens inverkan på hälsan ökar bland delar av befolkningen är såklart mycket välkommet. Framsynta aktörer i matsverige tar också till sig av kunskaperna och utvecklar en medveten gastronomi utifrån detta. Ett exempel är att Gröna gårdar i år har tagit fram en organfärs – eftersom många finner smaken av inälvor för stark om man äter dem rakt av. Bara att gratulera alla medvetna västkustbor och inte minst deras barn! Men ännu fler mathantverkare runt om i landet arbetar nu med blod- och inälvsmat – och förra året infördes en egen klass för dessa produkter på Saerimner – tävlingen för mathantverkare. En mycket glädjande nyhet från 2019. De som bryr sig om sina barn blir nu inte längre bara hänvisade till industrins processade, sockerstinna ”järnberikade” grötprodukter som marknadsförs för de små.
Ännu gladare vore vi om politiker och andra beslutsfattare också ville ta till sig av forskningen och av hur verkligheten ser ut! Här har vi, på sina håll, en bit kvar att gå. Men någonstans borde det kunna gå fram till hjärnan att barnen mår bättre och klarar sig bättre om det kommer fram syre till hjärnan…
Och - oroa er inte för metanet. Det är en kortlivad klimatgas, som inte ackumuleras i atmosfären. Och det är bara om klimatgaserna ökar i atmosfären, som klimatet förändras. Inte om de är konstanta. IPCC håller just på att ändra sitt sätt att räkna koldioxidekvivalenter, så att de stämmer med verkligheten. Heja IPCC!
Ta hand om er nu och ta hand om era barn!
Varma hälsningar från Jämtland, som i sin nya fina klimatstrategi samt i den regionala mat- och livsmedelsstrategin, framhäver vikten av att öka den lokala kött- och mjölkproduktionen för att möta samhällsutmaningarna.