tisdag 29 december 2015

Fyra promille kan rädda jorden!

Fyra promille kan rädda klimatet
Sverige skriver under globalt initiativ för hållbart jordbruk

I samband med FN:s klimatmöte i Paris presenterade värdlandet Frankrike ett nytt element i klimatarbetet - det så kallade fyra promille-initiativet. Jordbruksmetoder som leder till att kol från atmosfären lagras i matjorden har därmed för första gången erkänts som en central metod för att hejda klimatförändringarna. Det framhålls dessutom som avgörande för livsmedelstryggheten i världen. Den första december undertecknades initiativet av mer än 100 aktörer.



Enligt klimatpanelen IPCC räcker det inte att minska utsläppen av växthusgaser om vi ska hindra klimatförändringen. Det som krävs är enligt dem en "stor nettominskning av koldioxid från atmosfären över en lång period". Det betyder att vi måste lagra koldioxid från atmosfären. En lösning på det är ändrade jordbruksmetoder, som innebär att kol lagras i matjorden. Detta ger ett snabbare resultat än om vi bara arbetar med att minska utsläppen. Detta är tanken bakom det så kallade 4 promille-initiativet, som presenterades den första december i Paris.

En liten förändring med stor effekt
Kol är ett av de vanligast förekommande grundämnena i världen och är ett nyckelämne i levande organismer och i det organiska materialet i jorden. Det finns stora mängder kol lagrat i världens matjordar - ungefär dubbelt så mycket som det finns i atmosfären och växtligheten tillsammans. Därför räcker det med en ytterst liten ökning av detta - genom att kol lagras från atmosfärens koldioxid - för att få en stor effekt på klimatet. "Världens jordbruksmarker innehåller ungefär 2,5 biljoner ton lagrad kol", förklarade Frankrikes jordbruksminister Stéphane Le Foll då initativet presenterades. "En ökning av detta lagrade kol med 4 promille per år, innebär att 10 miljarder ton kol per år lagras. Det motsvarar (nettoökningen från) våra människoskapade utsläpp" fortsatte ministern. Metoden kan alltså få en mycket stor betydelse i det globala klimatarbetet. Ökade halter av organiskt material i jorden skulle också förbättra jordens bördighet och dess förmåga att hålla vatten - och därmed motståndskraften mot klimatrelaterade problem som torka. Kolinlagring anses därför avgörande inte bara för klimatet utan också för livsmedelstryggheten i en värld där befolkningen väntas öka till 9,5 miljarder invånare till 2050. Målet är att avsätta resurser för att hjälpa de idag "hårt pressade bönderna att bli nyckelaktörer i arbetet för att uppnå en klimatresilient framtid." heter det i pressmeddelandet.

Ett historiskt initiativ
André Leu, ordförande för IFOAM — Organics International, ett samarbetsorgan för regenerativt jordbruk i hela världen, ser det så kallade 4 promille-initiativet som ett historiskt genombrott. "Detta är revolutionerande, eftersom kolinlagring i jord nu är centralt för hur världen hanterar klimatförändringen. Detta är de mest spännande nyheterna som har kommit ut från COP21. Genom det här initiativet har den franska regeringen värdesatt det arbete som forskare och jordbrukare har gjort för att demonstrera det regenerativa jordbrukets förmåga att restaurera matjordens naturliga förmåga att lagra kol."
Initiativet har inte skrivits in i det globala klimatavtalet som antogs vid COP21, utan ingår i stället i det så kallade Lima-Paris Action Agenda (LPAA), som är FN:s ramverk för att omsätta klimatarbetet i handling i samarbete med det civila samhället. Initiativet togs av Frankrike och undertecknades den första december i Paris av 25 länder, däribland Australien, Nya Zeeland, Tyskland, Storbritannien, Mexiko - och även Sverige, som representerades av Kung Carl XVI Gustaf och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Tanken är att stimulera samarbeten och kunskapsutbyte mellan forskningssamhället, det civila samhället, det privata näringslivet, och offentliga aktörer. Initiativet har hittills undertecknats av mer än 100 olika aktörer, däribland lantbruksorganisationer och forksningsinstitut.

Jordbruket som problem eller lösning
Jordbruket är en av de bidragande orsakena till klimatproblemet, då det står för ungefär en fjärdedel av de globala utsläppen av växthusgaser. Samtidigt påverkas jordbruket självt negativt av klimatförändringen genom till exempel torka och översvämningar. Men fram tills nu har livsmedelsproduktionen spelat en undanskymd roll i den globala klimatarbetet.
“Jag har varit engagerad i klimatförhandlingarna sedan Köpenhemsmötet, och tills nu har vi inte ens kunnat få in ordet jordbruk i avtalet”, säger Andre Leu.
Nu ser vi en dock en förändring. Under COP21 dedikerades en hel dag särskilt åt jordbruket.
FN har iår särskilt uppmärksammat tillståndet hos världens jordar, bland annat genom att utse 2015 till Matjordens år. Nyligen publicerades rapporten “The Status of the World’s Soil Resources” där FN för första gången sammanställer läget för världens markresurser.Man listar tio allvarliga hot, och det visar sig att jordbruket är en viktigt orsak bakom flera av problemen - däribland jorderosion, förlust av organiskt kol, näringsobalans samt förlust av biodiversitet i jordarna.

Utsläpp av kol från marken
Lagringen av kol från atmosfären till marken sker naturligt genom växternas fotosyntes. De omvandlar koldioxid från luften till kolföreningar, som sedan blir mat till markorganismerna och lagras i jorden. Men jordbruket, där marken plöjs upp och lämnas bar, bryter denna naturliga kolinlagring. Det gör också att det viktiga kolet i marken reagerar med syret i luften - och bildar växthusgasen koldioxid som avgår till atmosfären. Faktum är att en tredjedel av kolet som nu finns i atmosfären, en gång fanns i matjorden. Tidskriften Nature publicerade 2010 resultatet av en metaanalys där man kommit fram till att utsläppen av koldioxid från världens jordar hade ökat under de senaste årtiondena, och låg år 2008 på ca 98 miljarder ton. Världens jordbruksmarker har förlorat mellan 50 och 70 procent av sina ursprungliga kollager, och utsläpp från misshandlade jordar står för 30 procent av våra koldioxidutsläpp idag, enligt Rattan Lal, forskare vid Ohio State University.

Degradering - förlorad bördighet
Detta organiska material och de levande organismerna i jorden är avgörande för jordens bördighet. De skapar en gynnsam miljö för växterna, genom att de får tillgång till det vatten, syre och näringsämnen som de behöver. Men plöjningsjordbruket både oxiderar bort det kolrika humuslagret och tar kål på dess organismer, och detta försämrar jordens naturliga bördighet. Nyligen publicerades rapporten “Hållbar finansiering för skogs- och landskapsrestaurering”, där det framkommer att världens degraderade marker idag uppgår  till 2 miljarder hektar, och att ytterligare 12 miljoner hektar degraderas varje år. Markdegraderingen utgör "ett allvarligt hot mot försörjning och livsmedelstrygghet för miljontals människor som är beroende av dem" säger Douglas McGuire vid FN:s jordbruksorgan FAO. FN har instiftat ett nytt ett nytt mål för hållbar utveckling (SDG): att uppnå "markdegraderings-neutralitet" till 2030. För att uppnå det behövs det mer än 300 miljarder amerikanska dollar till restaurering av jordar. Samtidigt har forskare från det så kallade Economics of Land Degradation Initiative har räknat ut att förlorade ekosystemtjänster på grund av markförstörelsen kostar upp till 10,6 biljoner dollar varje år.

Jordar som går förlorade
Det tredje problemet är att den exponerade jorden eroderar, det vill säga förs bort av regn och vind. Markerosionen uppmärksammades av experter från Sheffield-universitetet som rapporterade för COP21-konferensen i Paris. De kallade förlusten av jordar “en pågående global katastrof för världens livsmedelsproduktion.” och konstaterade att “en tredjedel av världens jordbruksmark har gått förlorad på grund av erosion eller föroreningar de senaste 40 åren.” Professor Duncan Cameron förklarar: "Matjorden går förlorad snabbt, men tar årtusenden att återskapa och detta representerar ett av de största globala hoten mot jordbruket. Erosionen på plöjda fält går mellan 10 och 100 gånger snabbare än återbildningen av jorden."

Lösningar finns
Därför handlar 4 promille-initiativet om att hjälpa jordbrukare att ställa om till metoder som understödjer lagringen av kol och uppbyggandet av matjord, men hindrar utsläppen - så kallat regenerativt jordbruk. De metoder som föreslås handlar mycket om att störa jorden så lite som möjligt, och undvika att lämna den bar. Metoder som nämns är häckplanteringar, trädplanteringar, och omsorgsfullt planerad betning. Även monokulturer kan göras mindre skadliga genom naturgödsling, mellangrödor och gräsremsor. Jordbruksmetoder som lagrar kol finns alltså redan utvecklade. "Allt vi behöver göra är att skala upp" utbrister Andre Leu. Och det har visat sig vara möjligt. Gabe Brown, en jordbrukare som tillämpar de kolinlagrande metoderna på sin gård i norra USA, har mer än tredubblat kolinnehållet i sina jordar sedan han startade 1991. Forskaren Rattan Lal har kallat restaureringen av jordar “en lågt hängande frukt”.

Budskapet sprider sig
Den ledande IPCC-forskaren professor William Moomaw har gjort en video om initiativet där han säger: “I stället för att försämra jorden med varje års produktionscykel, kan restaurerande metoder användas som förbättrar jorden och gör den mer produktiv år efter år. Regenerativa betningspraktiker och jordbyggande har visat sig framgångsrika på alla kontinenter. Jordar som förvaltas på det här sättet är sant hållbara lösningar för att adressera klimatförändringen.”
Författaren Michael Pollan, känd för böcker som The Omnivore's Dilemma och In Defense of Food (Till matens försvar), har också producerat en kort film där han förklarar sambanden och uppmanar till stöd för initiativet. Och vetenskapstidskriften Nature har nyligen uppmärksammat Matjordens år 2015 med en hel artikelserie om jord och hållbarhet.
När Påven i september iår besökte president Obama och talade inför två miljoner människor, fick Larry Copald från organisationen the Carbon Underground möjlighet att tala före dem och presentera det som kallades “ett budskap av hopp”: Möjligheten att låta restaureringen av skadade jordar tackla klimatkrisen och utmaningen att föda världens växande befolkning.

Läs mer:
Huffington Post: Nature wants her carbon back
The Guardian: Food at COP21: three new initiatives spotlight food insecurity, soils, waste
Organic farming research foundation: World Leaders Look to Curb Climate Change with Carbon Farming
Ecowatch: The Solution Under Our Feet: How Regenerative Organic Agriculture Can Save the Planet
Upworthy: A down-and-dirty look at a groundbreaking discovery that could save the planet
Informationsfilmen The Soil Story, producerad av Kiss the Ground och C-Wise

Den svenska regeringens pressmeddelande: Sverige skriver under initiativ för hållbart jord- och skogsbruk på klimatmötet i Paris
Den officiella hemsidans introduktion till 4 promille-initiativet: Understand the “4 per 1000” initiative

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar