fredag 9 november 2018

Innovativt jordbruk ger resultat

Högre lönsamhet, färre skadedjur, bättre motståndskraft mot torka, och ett ökat välbefinnande för lantbrukarna. Det är några av resultaten då forskare nu börjar undersöka jordbruksmetoder som sätter matjorden i centrum.

Jordbruket är idag, i likhet med de flesta andra branscher, präglat av teknologiska framsteg. Men när det kommer till själva jorden som ska brukas, så har allt fler börjat uppmärksamma att den tenderar att utarmas, och även eroderas bort, över tid. Detta kan leda till allvarliga problem – inte minst i kombination med klimatförändringarna. Matjorden har bland annat en viktig roll att spela som en buffert för vatten. Ett jordlager som har tömts på sitt organiska innehåll och tappat sin vattenhållande förmåga, gör att jordbruket blir mer sårbart för förändringar i vädret. Det här är en av anledningarna till att bönder runt om i världen har börjat utveckla och tillämpa jordbruksmetoder som sätter jordens hälsa i centrum.

De här metoderna har fått olika namn, som till exempel regenerativt jordbruk, eller de mer svåröversatta carbon farming eller conservation agriculture. Gemensamt för dem alla är att de handlar om att vårda och bygga upp matjorden och på så sätt öka dess naturliga bördighet. Huvudprinciperna är att man undviker att plöja, man lämnar inte marken bar, man arbetar för att öka den biologiska mångfalden både ovan och under jord, och man integrerar djurhållningen med växtodlingen på markerna. Målet är att få en matjord med ett rikt och välmående ekosystem, och en hög andel kolrikt organiskt material. Jorden kommer då att fungera som en ”svamp” som håller vatten och näringsämnen samtidigt som den är luftig och porös.

Regenerativa jordbruk har tidigare uppmärksammats på grund av att de använder metoder som ökar den biologiska mångfalden, binder växthusgaser i marken, och producerar hälsosamma livsmedel. Men för de lantbrukare som utvecklat och börjat använda sig av de här metoderna, har det ofta också handlat om att vilja arbeta förbyggande för att klara sig bättre under förändrade förhållanden som torka, eller att klara sig ekonomiskt över tid. Nu har det också kommit studier som handlar om vad omställningen har inneburit för lantbrukarna själva – inklusive deras mentala hälsa och välbefinnande.

Utöver att de förbättrar jordens hälsa och minskar erosionen, erbjuder täckgrödorna också habitat för pollinatörer. Foto: USA:s jordbruksdepartment/Ron Nichols Bildtext: USA:s jordbruksdepartment

Ju mer insektsgifter, desto fler skadedjur

En studie utförd av forskare vid South Dakota State University och Ecdysis Foundation har jämfört regenerativa och konventionella gårdar med majsodling i norra USA. Studien visade att de regenerativa gårdarna hade 78% högre ekonomisk vinst än de konventionella. Delvis kunde detta förklaras med att man hade betydligt mindre kostnader för insatsmedel. Konventionella system har höga kostnader för varor som utsäde, gödningsmedel och bekämpningsmedel. Dessa kostnader motsvarar i genomsnitt 32% av bruttoinkomsten för de konventionella gårdarna. En orsak till de stora behoven av bekämpningsmedel är att man är hårt drabbade av skadeinsekter, vilket ofta är ett resultat av bristen på biologisk mångfald. En mångfald av insekter minskar förekomsten av skadeinsekter, genom t.ex. predation och konkurrens. I undersökningen mätte man förekomsten av skadedjur, och det visade sig att det fanns tio gånger fler skadedjur på de konventionellt odlade åkrarna, som sprutats med insektsgifter, än på de regenerativa där man inte använt några bekämpningsmedel. Detta indikerar att gårdar där man arbetar förebyggande lyckas bättre än de där man bekämpar skadedjur kemiskt. Att förlita sig på insektsgifter skapar ett scenario där skadeinsekterna anpassar sig och därmed kan föröka sig. Andra metoder som används på regenerativa gårdar och som minskar förekomsten av skadeinsekter är täckgrödor på vintern, förlängda växelbruk, ökad mångfald längs fältkanter samt att så in andra växter mellan raderna.

Regenerativa system har också mindre kostnader för gödningsmedel, tack vare metoder som plöjningsfri odling, betande djur på fälten, och täckodling med baljväxter på vintern. Forskarna konstaterade att man hade en högre andel organiskt material i marken och en lägre jorddensitet på de här gårdarna. Detta ökar jordens upptag av vatten, genererar mer mikroliv och en större mångfald av jordorganismer, och anses utgöra grunden för jordens bördighet och produktivitet.

Slutsatsen vad gäller kostnader är att genom att gynna markbiologi, biodiversitet, och organiskt material i jorden, har de regenerativa gårdarna mindre behov av kostsamma insatsvaror som insektsgifter och gödningsmedel, och de hanterar skadedjur mer effektivt. I studien konstaterade man ett tydligt samband mellan en högre andel organiskt material, en lägre jorddensitet, och en högre ekonomisk lönsamhet.
En av Donnie Dippel's Brangus-kor festar på en mångfald av gräsarter på Copperhead Bottom Ranch utanför LaGrange, Texas. En mångfald av arter och planerat bete förbättrar jordens hälsa och produktionskapacitet avsevärt. Foto: USA:s jordbruksdepartement/Ron Nichols Bildtext: USA:s jordbruksdepartement

Ökad efterfrågan på kött från betande djur

Utöver de lägre kostnaderna, hade de regenerativa gårdarna också större intäkter än de konventionella – trots att majsskördarna var något mindre. Det berodde delvis på diversifieringen – förutom majs så producerade man också kött ifrån betesdjuren. Det är också vanligt att man säljer direkt till konsument, i stället för till en mellanhand. Den tredje anledningen var att produkterna kunde marknadsföras på ett annat sätt. När man kan visa att maten kommer ifrån en regenerativ gård, där djuren går ute och betar och där man arbetar med att skapa hälsosamma ekosystem, då blir kunderna mer köpbenägna och mindre priskänsliga. 

Betande djur anses gynna biologisk mångfald och ekosystem, hindra erosion, och hjälpa till med att bygga upp matjorden. Detta har uppmärksammats till exempel då FN varnade för att det bara återstår 60 skördar om världens matjordar fortsätter att ödeläggas i samma takt som nu, eller när de senaste årtiondenas kraftiga minskningar av bland annat insekter och maskar har kunnat härledas till industrijordbruket. Betesmarkernas förmåga att lagra in kol och därmed ha en dämpande inverkan på klimatförändringarna har också bekräftats i ett antal studier, till exempel de som finns att läsa här, här, här, här och här. Det har också visat sig att metanet från djuren oxideras på en hälsosam betesmark. Kött från betande djur anses vidare ha en mer hälsosam sammansättning av fettsyror jämfört med kött från den industriella djurhållningen med kraftfoder, samt ett högre innehåll av olika vitaminer och andra näringsämnen. Försäljningen av så kallat gräsbeteskött är relativt liten i USA, men visar en kraftigt uppåtgående trend – från 17 miljoner dollar 2012, till 272 miljoner dollar bara fyra år senare.
Sammantaget kan man konstatera att lantbrukarna kunde få högre intäkter genom att produkterna kunde marknadsföras på ett annat sätt, genom att man kunde få ut fler inkomster från ett och samma fält, samt genom att vinsterna gick direkt till lantbrukarna i stället för till mellanhänder.

Mångfalden av arter och planerat bete förbättrar jordens hälsa, vilket indikeras av en ökad andel organiskt material i jorden – och fler maskar. Förbättringen av jordens hälsa ökar också markens produktionskapacitet. Foto: USA:s jordbruksdepartement/Ron Nichols Bildtext: USA:s jordbruksdepartement

Dyrbara droppar: att ta vara på vattnet

FN har upprepade gånger varnat för vad förlusterna av matjord innebär. ”Att skala upp arbetet med att regenerera matjordarna i världen är avgörande för att uppnå FN:s högsta mål, inklusive kampen mot hungern”. Det budskapet framfördes av José Graziano da Silva, generaldirektör för FN:s jordbruksorganisation FAO, i augusti iår. ”Degraderingen av matjordarna påverkar livsmedelsproduktionen, orsakar svält och undernäring, ökar instabiliteten i livsmedelspriserna, tvingar människor att lämna sina marker, leder till ofrivillig migration, och kastar miljoner ut i fattigdom", sa han. Landdegraderingen är också huvudorsaken bakom utrotningen av arter, och underminerar tre miljoner människors möjligheter till ett drägligt liv, enligt en rapport som publicerades i mars iår.

Detta samband har en direkt koppling till torkan, som idag drabbar många jordbrukare runt om i världen. Degradering av matjordar leder till en större sårbarhet inför skiftningar i väder och klimat. Enligt FAO:s beräkningar, rinner 40% av regnvattnet bort från bar mark. Jordbruket står idag för 70% av förbrukningen av färskvattenresurserna, och grundvattendepåerna visar en minskande trend. En FN-rapport som kom 2016 förutspådde att hälften av världens befolkning kommer att leva under allvarlig vattenbrist år 2030, och att världens efterfrågan på vatten då väntas överstiga utbudet med 40%.

Men jordbruksmetoder kan också bidra till att lösa problemet. En hälsosam matjord med en hög mullhalt kan lagra stora mängder vatten i och med att det organiska materialet i jorden kan hålla upp till 90% av sin egen vikt i vatten. Att öka det organiska materialet i jorden med bara en procent, gör att jorden kan hålla ytterligare 235 kubikmeter vatten per hektar, enligt USA:s jordbruksdepartement. Därför har regenerativt jordbruk framhållits som ett tillvägagångssätt för gårdar att bli mer motståndskraftiga och klara ekonomin i tider av torka. 2017 gav FN ut en guide för hållbar förvaltning av matjordar, där man rekommenderar många av de metoder som regenerativa jordbrukare utvecklar och använder. USA:s jordbruksdepartement har publicerat flera sammanställningar av forskningsresultat om hur metoderna för ökad jordhälsa påverkar jordens egenskaper. En av dessa fokuserar på förändringar i jordens vattenhållande förmåga. Där konstateras att de system där man fokuserar på att förbättra matjordarnas hälsa förbättrar motståndskraften mot torka och även väderevent med stora regnmängder. Detta på grund av att i hälsosamma jordar kommer vattnet att tränga in bättre, och fukten kommer att bibehållas bättre i jorden i och med att både avdunstning och avrinning minskar. Återpåfyllningen av grundvattnet kan i vissa fall också förbättras om mer vatten rinner igenom jorden i stället för att rinna av eller avdunsta.

USA:s jordbruksdepartements avdelning för skydd av naturresurser, NRCS, arbetar med bönder i hela landet för att förbättra jordarnas hälsa. Jordbrukare som förbättrar ekosystemens hälsa under jord, kommer också att skapa mer och bättre habitat för pollinatörer och andra organismer över jord. Foto: USA:s jordbruksdepartement/ Ron Nichols Bildtext: USA:s jordbruksdepartement

Kalifornien, Frankrike och Australien utmanar världen

I Kalifornien, en region som har drabbats hårt av torkan, har delstatsregeringen tilldelat medel till ett program som kallas ”Kaliforniens initiativ för jordhälsa”. Där ger man bönderna betalt för att tillämpa jordbruksmetoder som främjar utvecklingen av hälsosamma matjordar.
”Med tanke på att vi är den ledande jordbruksstaten i vår nation, är det viktigt att Kaliforniens matjordar är hållbara och motståndskraftiga mot klimatförändringar… Administrationen kommer att arbeta med flera nya initiativ för att öka kolhalten i jordarna och etablera långsiktiga mål för nivåerna av kolhaltigt (organiskt) material i alla jordar i Kalifornien.” säger Kaliforniens guvernör, Jerry Brown.

Initiativets syften är att:
·         Förbättra växternas hälsa och öka skördarna.
·         Öka mängden vatten som tränger ner i jorden och som stannar där.
·         Förebygga erosion.
·         Lagra kol från atmosfären och minska utsläppen av växthusgaser.
·         Förbättra vattenkvalitén och motverka övergödningen av vattendrag och hav.
·         Öka den biologiska mångfalden och skapa mer habitat för olika arter.

I samband med det så kallade Global Climate Action Summit, som hölls i september iår i San Francisco, lanserade delstaten Kalifornien tillsammans med Frankrike en global utmaning för jordhälsa – the Global Soil Health Challenge. Man utmanar därmed samtliga regeringar i världen att anta program för jordhälsa som en del i sin klimatpolitik. Hittills har åtta länder gjort detta. Kalifornien har avsatt 22,5 miljoner dollar till programmet för jordhälsa.

I Australien, där torkan har klassats som ”katastrofal”, har man bildat organisationen Soils for Life, som arbetar med hur man bättre kan ta hand om jordbruksmarkerna, för att dessa ska kunna behålla en större del av det regn som faller. Organisationen har beräknat att femtio procent av regnvattnet i dagsläget avdunstar från markerna, och aldrig kommer till nytta i jordbruket. Soils for Life förespråkar nu "en så omfattande övergång till regenerativ landskapsförvaltning som möjligt", och har genomfört mer än 100 fallstudier av gårdar som har genomfört en sådan omställning. Ett sådant exempel är lantbrukaren Martin Royds på gården Jillamatong i New South Wales i sydöstra Australien. Soils for Life:s analys visar att han under en 10-årsperiod, från 2004 till 2013, hade i genomsnitt 230% högre vinst än genomsnittet för gårdar i sydöstra Australien, och att hans kostnader bara var 40% av en genomsnittlig gårds kostnader. I en intervju med the Canberra Times berättar Royds om hur han började arbeta med naturen i stället för emot, och hur det har inneburit att hans produktionskostnader är minimala, och att han har klarat torkan bättre än de flesta.
"Jag har vatten så det räcker till hela stan" säger han.

Biologisk mångfald och planerat bete förbättrar matjordens hälsa och produktionskapacitet avsevärt på Mike McDonalds gård nära Palmyra, Nebraska. Foto och bildtext: USA:s jordbruksdepartment 

Flera faktorer påverkar välbefinnandet

Lantbrukare är hårt pressade på många håll i världen, och en av de stora utmaningarna är ekonomin. Många är högt skuldsatta, och priserna som man kan ta ut för sina produkter är låga – ibland till och med lägre än kostnaderna för att producera dem. Har man då samtidigt stora kostnader för insatsvaror, så kan det bli svårt att få det att gå ihop. I USA minskade nettoinkomsterna för jordbrukare med 45% mellan 2013 och 2016. Det är den kraftigaste nedgången på så kort tid sedan den stora depressionen på 1930-talet. Det senaste årtiondet har landet förlorat 30% av sina mjölkgårdar. Man har också sett kopplingar mellan den svåra ekonomiska situationen och den mentala hälsan. Lantbrukare har en högre andel självmord än någon annan yrkesgrupp i USA - nästan fem gånger högre än befolkningen i stort. Också i Sverige kämpar många lantbrukare med vikande lönsamhet och många har svårt att klara sig. Sedan 1990 har 90% av alla gårdar i de svenska slättbygderna lagts ner och jordbruksmarken har under samma period minskat med hundratusentals hektar.

Forskare vid universitetet i Canberra i sydöstra Australien, har gått ut med en debattartikel där man skriver att nödhjälpen som bönderna får vid torka inte räcker. Man måste också hjälpa bönderna med hur de kan arbeta mer förebyggande, skriver de. "Det finns ingen enkel fix för torka", skriver de, men "vi kan lära mycket från åtgärder som bönder redan vidtar. Tusentals lantbrukare har investerat i motståndskraft mot torka under ett antal år, till exempel genom förändringar i hur man hanterar betesdjuren eller vattnet." fortsätter de och konstaterar att man ofta har gjort dessa investeringar utan någon form av stöd, och under stor press från såväl marknadsförhållanden som väderförhållanden. "En investering som många lantbrukare har gjort är en övergång till regenerativt jordbruk, där hela gården ställs om, med målet att bättre kunna använda naturliga ekosystemprocesser för att stödja produktionen" skriver forskarna, som kommit fram till att detta kan förbättra motståndskraften mot torka, men att ytterligare forskning behövs för att kunna ge bättre och mer detaljerad rådgivning till bönderna.  Man uppskattar att det finns minst 5000 regenerativa gårdar i Australien. En studie från universitetet i Canberra och Australian National University har specifikt tittat på hur övergången har påverkat lantbrukarnas mentala hälsa. I studien har man undersökt lantbrukare med betande djur i New South Wales, i sydöstra Australien. Slutsatserna i studien var att de regenerativa jordbrukarna hade ett större välbefinnande, ett bättre allmänt hälsotillstånd, samt en större optimism och förmåga att vara effektiva och utvecklas.





Källor

[1] “Regenerative agriculture: merging farming and natural resource conservation profitably” studie publicerad i januari 2018 https://peerj.com/articles/4428.pdf
[3] “Grazing Lands Conservation Initiative”, USA:s jordbruksdepartement https://www.nrcs.usda.gov/wps/portal/nrcs/main/national/people/partners/glci/
[4] ”Only 60 Years of Farming Left If Soil Degradation Continues”, Scientific American https://www.scientificamerican.com/article/only-60-years-of-farming-left-if-soil-degradation-continues/
[5] ”Warning of ‘ecological Armageddon’ after dramatic plunge in insect numbers”, The Guardian https://www.theguardian.com/environment/2017/oct/18/warning-of-ecological-armageddon-after-dramatic-plunge-in-insect-numbers
[6] ”The Coming Worm Apocalypse Should Terrify You”, The Daily Beast https://www.thedailybeast.com/the-coming-worm-apocalypse-should-terrify-you
[7] ”Impacts of soil carbon sequestration on life cycle greenhouse gas emissions in Midwestern USA beef finishing systems”, studie publicerad i maj 2018 https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0308521X17310338
[8] ”The role of ruminants inreducing agriculture’s carbon footprint in North America”, studie publicerad 2016 http://www.jswconline.org/content/71/2/156.full.pdf+html
[9] ”Soil Carbon Sequestration Impacts on Global Climate Change and Food Security”, studie publicerad 2004 http://science.sciencemag.org/content/304/5677/1623
[11] “Trapping Carbon In Soil Key For Protecting Global Food Security, Dealing With Climate Change”, ScienceNews, 2004 https://www.sciencedaily.com/releases/2004/06/040614080953.htm?utm_medium=cpc&utm_campaign=ScienceDaily_TMD_1&utm_source=TMD
"New Climate Solutions", föreläsning av klimatforskaren och mikrobiologen Walter Jehne https://www.youtube.com/watch?v=3FtcsIRM7LE&fbclid=IwAR1vgDeuX368lmBNsRaIHtHDSRPwPw49ESH1H8_OgubA3lJazGBSQNr6e3A&app=desktop
[23] “California’s Healthy Soils Initiative”, officiell hemsida https://www.cdfa.ca.gov/healthysoils/
[24] Global Soil Health Challenge https://plantingseedsblog.cdfa.ca.gov/wordpress/?p=16083
[25] Healthy Soils Program https://www.cdfa.ca.gov/oefi/healthysoils/
[26] “’Catastrophic’ drought conditions will only get worse, bureau warns”, Perth Now, September 2018 https://www.perthnow.com.au/news/qld/catastrophic-drought-conditions-will-only-get-worse-bureau-warns-ng-9b2ab2dfaca320d6f2c870dc4d800afd
[27] Soils for Life, officiell hemsida http://www.soilsforlife.org.au/home/index.html
[28] “How a farmer went from ‘the moron approach’ to a farm full of water”, Canberra Times, augusti 2018 https://www.canberratimes.com.au/national/how-a-farmer-went-from-the-moron-approach-to-a-farm-full-of-water-20180817-p4zy23.html
[29] “Counting the Costs of Agricultural Dumping”, rapport från Institute for Agriculture and Trade Policy, 2017 https://www.iatp.org/sites/default/files/2017-06/2017_06_26_DumpingPaper.pdf
[30] “Focus on the farm economy”, House Committee on Agriculture https://agriculture.house.gov/issues/issue/?IssueID=14903
[31] “Licensed Dairy Farm Numbers Drop to Just Over 40 000”, Milk Magazine, februari 2018 https://www.milkbusiness.com/article/licensed-dairy-farm-numbers-drop-to-just-over-40000
[32] “Farmers have highest suicide rate of all occupations”, The Daily Republic, februari 2018 http://www.mitchellrepublic.com/business/4406274-farmers-have-highest-suicide-rate-all-occupations
[33] ”9 av 10 jordbruk borta på 25 år”, SVT nyheter/vetenskap, 2015 https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/9-av-10-jordbruk-borta-pa-25-ar
[34] “Enorm strukturomvandling – svenskt jordbruk läggs ner i det tysta”, tidningen Extrakt 2014 http://www.extrakt.se/jordbruk-och-djurhallning/en-jattelik-omvandling-i-det-tysta/
[35] “To help droght-affected farmers, we need to support them in good times as well as bad”, The Conversation, augusti 2018 http://theconversation.com/to-help-drought-affected-farmers-we-need-to-support-them-in-good-times-as-well-as-bad-101184

Upplagd av kl. Inga kommentarer:
Prenumerera på: Inlägg (Atom)